- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXXVI. 1939 /
122

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1939 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

122

TEXTILAR BET ÄREN

Vidare uppges det, att en stor del av den
internationella handel, som förut skett frän andra
länder, särskilt i fråga om pälsvaror, nu överförts
på Storbritannien. 80 firmor med ett
sammanlagt kapital av cirka £ 750,000 ha grundats av
tyska emigranter i Storbritannien.

Marknaden för färdiga damkläder, som förut
var beroende av import från Tyskland, Österrike
och Förenta Staterna, har utvecklats genom nya
produkter, ny teknik och nya avsättningsmetoder,
Bland flyktingarna befinna sig också teknici,
vars kunskaper och skicklighet varit engelska
firmor till stor nytta. Särskilt gäller detta den
kemiska industrin, tryckeri- och
maskinbyggnadsindustrin.

För att söka minska behovet av lyxvaror har
England infört förbud mot import av vissa
sådana varor.

Schweiz.

Det i England och jämväl i Frankrike införda
förbudet mot import av vissa lyxvaror har i hög
grad träffat tvenne typiska schweiziska
exportindustrier, nämligen trikåindustrin och
kloekin-dustrin. I vissa fall hoppas man ännu genom
förhandlingar kunna åstadkomma vissa lättnader,
medan i andra fall någon dispens icke är möjlig.
Detta skulle alltså betyda ökad arbetslöshet inom
de ifrågavarande industrierna.

Inom vissa andra grenar av den schweiziska
textilindustrin har däremot brist på arbetskraft
gjort sig gällande, vilket dock delvis torde få
tillskrivas inkallelserna till beredskapstjänst men
även ökad aktivitet inom dessa grenar.

Tyskland.

T. o. m. de nazistiska läkarna måste nu
erkänna, att de senaste 6 årens hänsynslösa
utnyttjande av arbetskraften i Tyskland
åstadkommit en avsevärd ökning av antalet fall av nervösa
sjukdomar.

Enligt Transportarbetareinternationalens
tidning "Faschismus" rapporterade "Münchener
me-dizinische Wochenschrift" redan fyra veckor före
krigsutbrottet, att de nervösa sjukdomarna allt
mer tilltagit i omfattning, särskilt bland
personalen vid storföretagen. Ären 1936—1938 uppges
var fjärde sjuk tysk arbetare ha lidit av nervös

trötthet. I regel tillskrives den ökade
omfattningen av nervösa sjukdomar det stegrade
arbetstempot, ackordsarbetet samt bristande hänsyn till
vederbörandes arbetsförmåga.

Tidningen "Faschismus" uppger även att
numera får ingen vägra att utföra övertid, men
tillsvidare är det förbjudet att utbetala särskild
ersättning för övertid, natt-, sön- och helgdagsarbete.

Rumänien.

I Rumänien har man försökt sig på
bomullsodling, och ehuru den ännu icke trampat ut
barnskorna är resultatet dock redan mycket
uppmuntrande. Från att före 1932 ha fått fram mindre
än 100 balar hade skörden år 1938 ökats till 3,000
balar, vilket dock alltjämt endast utgjorde cirka
3 % av landets behov av råbomull samma år. De
rumänska väverierna förbruka nämligen cirka
90,000 balar råbomull per år numera och leverera
vid full kapacitet 80 % av den inhemska
konsumtionen av bomullsvaror. Importen av råbomull
var år 1938 mer än fem gånger så stor som år
1932. Mer än hälften därav emanerade från
Egypten, men även från Förenta Staterna och
Storbritannien kommo stora leveranser.

Förutom ökningen i importen av råbomull
visar ökningen i antalet bomullsspindlar, att
Rumäniens textilindustri utvecklats både snabbt och
omfattande. Antalet dylika spindlar har
nämligen stigit från 35,600 år 1927 till 216,000 år 1938.

Jugoslavien.

Även Jugoslavien har visat stora framsteg på
det industriella området de senare åren, och
detta gäller i synnerhet textilindustrin.
Levnadsstandarden är dock alltjämt mycket låg, trots att
regeringen uppges på flera sätt ha sökt reglera
arbetsförhållandena. Bl. a. fastställdes år 1937
minimilöner, även om dessa alltjämt äro
mycket låga.

Socialförsäkring, arbetarskydd och
arbetsförmedling äro till arten desamma som i
Mellan-och Västeuropa gällande, även om de ännu icke
fått samma omfattning som där.
Socialförsäkringen omfattar sålunda sjuk-, olycksfalls-,
invaliditets-, ålders- samt änke- och pupillförsäkring
för arbetare och anställda. Den f. n. tillämpade
metoden för utbetalande av
arbetslöshetsunderstöd kommer att redan inom den allra närmaste
tiden ändras till att omfatta fullständig
arbetslöshetsförsäkring.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:56:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1939/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free