Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Mars 1941 - Internationella glimtar - Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
TEXT IL ARBET ÄREN 26
Internationella glimtar.
Schweiz.
Redan under normala förhållanden ha Schweiz
ocli Sverige en hel del gemensamt, och under
nuvarande förhållanden äro de ju de enda länder i
Europa, där läget visserligen måste anses vara
långt ifrån normalt men där förhållandena icke
äro alltför snedvridna och där anpassningen till
världshändelserna kunnat ske i ungefär
enahanda omfattning. Det bör därför kunna
intressera oss att särskilt följa utvecklingen i Schweiz,
och en överblick över läget under år 1940 inom
olika grenar av den schweiziska textilindustrin,
som visserligen icke helt har samma
sammansättning som den svenska och dessutom till stor
del är en exportindustri, torde särskilt intressera
textilarbetarna. Uppgifterna emanera från de
schweiziska textilarbetarnas tidning.
Siden- ocli konstsilkeväverierna fingo till fullo
känna på de svårigheter, som den dubbla ringen
av den brittiska blockaden och motblockaden från
axelmakternas sida utgjorde förutom bristen på
normala transportmöjligheter, som tillkom utöver
de tidigare åtstramningarna genom skyddstullar,
kontingenterings- och betalningsföreskrifter i
utlandet. Den hittills största kunden,
Storbritannien, har sedan krigsutbrottet spärrat importen
av siden- och konstsilkevävnader, och endast en
viss ersättning har kunnat erhållas genom
ökning av omsättningen på Tyskland. Av någon
betydelse äro fortfarande affärerna på Nord- och
Sydamerika samt Australien. Vidare har
konkurrensen från tyska, italienska och särskilt
franska varor, som tidigare gjorde sig starkt
märkbar på alla marknader, väsentligt avtagit.
Bakslagen i utlandsaffärerna utjämnades dock
till en del genom ökad omsättning på
hemmamarknaden. På grund därav torde den
sammanlagda omsättningen inom denna gren för år 1940
väl överstiga den under år 1939 uppnådda, trots
att under sommarmånaderna även kunderna på
hemmamarknaden visade stor återhållsamhet i
sina inköp. Storparten av varorna utgjordes av
konstsilkevävnader och biandvävnader.
Efterfrågan på natursilkevävnader var visserligen
ständigt aktuell, men dessa ställde sig alltför dyrbara
för en större konsumtion.
Försäljningspriserna voro särskilt för
stapelvaror tryckta under den största delen av året,
men kunde till följd av uppsvinget i affärerna
under senare delen av året höjas något. De öka-
de råvarupriserna och högre
tillverkningskostnader bidrogo också till höjningen.
Sidenbandindustrin. Arbetsbristen inom den
schweiziska sidenbandindustrin ökades under år
1940. Från engelska kunder erhållas sedan
krigets början icke längre några order. Detsamma
var fallet ifråga om Australien efter Italiens
inträda i kriget och senare även med hänsyn till
Belgien, Holland samt de nordiska länderna.
Leveranserna av beordrade varor förhindrades
genom importinskränkningar, transport- och
skeppningssvårigheter. Enbart för den engelska
marknaden tillverkade eller av engelska
fabrikanter beställda varor till ett belopp av 1 1/4
miljoner schweiziska francs fingo därför stanna
kvar i fabrikerna. Bandindustrin stod till följd
därav endast öppen för hemmamarknaden och, i
den mån skeppningsmöjligheterna så tilläto, även
för Canada och Nord- samt Sydamerika.
Bomullsindustrin. Vid 1940 års inträde låg
bomullsindustrin inne med stora order. De före
krigsutbrottet samlade reserverna av råbomull
och den stora importen under de tre första
krigsmånaderna tillät full drift vid fabrikerna tills
sent på hösten.
Blockadmyndigheterna i de krigförande
länderna voro emellertid synnerligen njugga med att
frigiva råvaror, varigenom industrin under den
första delen av år 1941 beräknas komma i
förlägenhet, om det icke under tiden lyckas den att
köpa rysk bomull. Oroväckande är den
föreliggande bristen på långfibrig egyptisk bomull för
industrins exportgrenar.
Bomullsindustrin är underkastad den statliga
priskontrollen, och man håller det för troligt att
fabrikanterna med den prismarginal, som kan
medgivas, knappast vilja ingå på några nya risker
ifråga om inköp, varför fara för korttidsarbete,
som tidigare var för handen på grund av
bristande avsättning, numera skulle kunna tänkas bli
aktuell på grund av brist på råmaterial.
På grund av att en stor del av den
schweiziska textilindustrin arbetar för export var det av
den största vikt att säkra transporterna vid
krigsutbrottet, och i början av kriget befraktade
också Schweiz liksom under föregående
världskrig en hel del utländska transoceangående
fartyg, särskilt grekiska ångare. Man hade i
Schweiz ställt stora förhoppningar på dessa
fartyg, som skulle importera livsviktiga varor och
transportera schweiziska exportvaror till träns-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
