Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Juni 1941 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXT IL ARBET ÄREN
51
namn måste fackföreningarna vara beredda att
utmönstra gruppegoistiska motiv ur
arbetsmarknadens intressemotsättningar. Lika
självfallet är det emellertid att
fackföreningsrörelsen hävdar arbetarnas rätt till en större andel
av ett genom skilda rationaliseringsmetoder
eller ökade fysiska och psykiska ansträngningar
ständigt rikare produktionsresultat. Där
detta icke kan åstadkommas genom
fackföreningarnas ansträngningar böra statsmakterna
förmås att ingripa i avsikt att begränsa enskildas
möjligheter att utnyttja råvarukällor och
produktionsmedel utan hänsyn till de anställdas
intressen. Allmännyttan måste städse gå före
det enskilda vinstintresset. Arbetarna
framföra genom fackföreningsrörelsen sina anspråk
på en trygg existens i ett samhälle, som
skyddar den enskildes frihet och allas lika rätt.
Enhetlig ledning och bättre planering
av fackliga aktioner.
Kommittén liar vidare utarbetat förslag till
nya stadgar såväl för Landsorganisationen i
Sverige som för de till densamma anslutna
förbunden. Stadgeförslagen kommenteras i ett
utförligt kapitel, vari det framhålles att den
svenska fackföreningsrörelsen redan från
begynnelsen byggt sin verksamhet på en
centra-listisk princip. Centralismen har ökat i
samma mån som organisationerna vunnit ökad
anslutning och deras aktioner blivit av större
betydelse såväl för de enskilda arbetarna som för
näringslivet och samhället. Enligt
stadgeförslaget skall landssekretariatet ha överinseende
över de anslutna organisationernas politik
samt verka för dennas enhetliga planläggning
och genomförande. Landssekretariatet skall
därför, då omständigheterna så påfordra,
biträda de anslutna organisationerna vid
förhandlingar om arbets- och lönevillkor.
Landssekretariatet äger därvid eller eljest att
till vederbörande organisation framställa
förslag till uppgörelse. Ansluten organisation är
icke berättigad att vidtaga strejk, omfattande
mer än 3 % av organisationens medlemsantal,
med mindre landssekretariatet därtill lämnat
tillstånd. Utan dylikt tillstånd får icke heller
strejk av mindre omfattning vidtagas, därest
densamma kan antagas föranleda motåtgärder
i form av lockout från arbetsgivarsidan,
berörande mer än 3 % av organisationens
medlemsantal eller medlemmar av andra till lands-
organisationen anslutna organisationer. Om
flera anslutna organisationer, som ha
medlemmar anställda inom samma industri, planera
att inleda en lönerörelse, skall under
landssekretariatets ledning sådan samverkan dem
emellan äga rum att enighet vinnes om de krav
som skola framställas.
Kommittén föreslår vidare att
landsorganisationen skall lämna understöd vid alla
konflikter och för alla i konflikten indragna
medlemmar, som enligt vederbörande
organisations stadgar äro berättigade till understöd.
Understöd skall utgå från och med tredje
veckan efter konfliktens utbrott och under den
självklara förutsättningen att konflikten
beslutats i stadgeenlig ordning. Genom denna
omläggning av understödsverksamheten löses
också den gamla tvistefrågan, om
landsorganisationen bör vara en anfalls- eller endast en
försvarsorganisation.
Kommittén har bestått av hrr August
Lindberg, Gunnar Andersson, Ragnar
Ca-sparsson, Oscar Karlén, Edvard Mattson, Emil
Nyström, Gustav Vahlberg, Torvald Karlbom,
E. D. Kärrfeldt, Ivan Larsson, Gunnar
Sträng, Gösta Wennström, Ragnar Helgesson,
Otto Friman och Hilding Molander.
Hr August Lindberg har varit kommitténs
ordförande och hr Ragnar Casparsson har
tjänstgjort såsom kommitténs sekreterare.
NÄR DU FÅTT LÖNEN
betala omedelbart din kontingent till
fackföreningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
