Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
luftsliv föra propaganda för
fackföreningsarbetet. Alla dessa initiativ äro naturligtvis
berömvärda och mana till efterföljd. Allt vad
som kan göras för att aktivisera ungdomen är
enligt vår mening nödvändigt. Dessa försök
till aktivisering få emellertid inte ta formen
av något daltande med ungdomen. Inte heller
ha vi anledning att mästra, utan vi skola visa
förtroende och lämna rum för ungdomen.
På den tiden, när vi, som nu äro i
medelåldern, voro unga, var fackföreningsarbetet
inte så komplicerat som i våra dagar.
Fackföreningssammanträdet var suveränt att
besluta i praktiskt taget alla frågor, att
nedlägga arbetet för högre lön eller att strejka bort
en obehaglig bas. Frågorna kunde behandlas
och beslut kunde fattas med så att säga
omedelbar verkan. Det är klart, att ett sådant
behandlingssätt entusiasmerade mera än nu,
då lagbestämmelser kringgärda
fackföreningarnas rörelsefrihet. Men inte bara det. Yi
ha nu ett riksavtal, som på en gång reglerar
medlemmarnas mellanhavanden med
arbetsgivarna, och de tillfällen, som tidigare bjöds till
kamp och strid, ha blivit mindre. Och det var
nog denna kamp och denna strid som i hög
grad intresserade ungdomen. Ungdomen är
lättrörd, och den vill vara med, där någonting
händer. Förr fanns tillfälle för ungdomen
att på ett annat sätt, än som nu kan ske, vara
med i striden och att göra en målsättning för
framtiden. Det är klart att de mera bundna
former, som fackföreningsrörelsen nu måste
arbeta under, ha inverkat så att ungdomen,
som vill i striden, inte längre känner samma
tjusning som tidigare.
Efter kampåren som gått har
fackföreningsrörelsen, sedan den vunnit sina segrar,
blivit en stadgad organisation. Den har
inordnat sig i samhället och den känner sitt
ansvar. Därav har följt, att det rebelliska
handlandet, som tjusar ungdomen, fått utbytas mot
eftertanken och för ungdomen ter sig detta
inte så roligt som fordomdags. Ha vi inte
häri en förklaring till att ungdomen många
gånger sviker oss? Gentemot detta talar ju
det förhållandet, att vår största politiska
ungdomsorganisation blivit kallad för
"verklighetssynens ungdom". Nedskrivaren av dessa
rader tror också, att så är förhållandet, men
även om denna ungdom med skäl kan sjunga
att, "när vi bli hundratusen den marschen
skall man höra", så utgör den ändock en
alltför liten del av arbetarungdom.
Angeläget torde emellertid vara att
framhålla, att ingen omdömesgill vill för kampens
egen skull ha kampen tillbaka. Snart nog kan
emellertid den tid vara inne, då återigen de
stora kraftmätningarna mellan kapital och
arbete är ett faktum. Ingen av parterna har
anledning att så önska, men faran finns. Om
det är riktigt, att kampmentaliteten
behärskar storparten av vår ungdom, så kommer den
säkerligen till god användning i framtiden.
Vi kunna i vårt land, liksom i andra länder,
ställas inför det faktum att försvara våra
vunna positioner. Skola vi ha ungdomen med
i den kampen, gäller det att göra klart för
ungdomen, vad den liar att försvara. Vi skola
lära de unga något om den rörelse som
kämpat fram resultat, som gör att de unga kunna
arbeta under bra mycket bättre förhållanden
nu än tidigare. Ett studium från ungdomens
sida av arbetarrörelsens historia skulle
säkerligen utgöra en god grundval för skapande
av ett mera utpräglat intresse. Det sagda får
inte uttolkas så, att fackföreningsrörelsens
prestationsförmåga till att förbättra
medlemmarnas ställning skulle vara nådd, långt
därifrån, men det kan aldrig skada någon av oss
att erinra sig, hur det var, när
fackföreningsrörelsen började sitt arbete. Sker så, äro vi
övertygade om att fackföreningsfolkets
ungdom ingalunda skall sakna målsättning. Här
finns sannerligen ideal att kämpa för.
Fackföreningsrörelsens ställning i samhället är av
avgörande betydelse för samhällets utveckling.
Vill ungdomen vara med om uppbyggande
samhällsarbete, så nog finns det ett arbetsfält
i fackföreningsrörelsen.
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
