Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. De svenska flintyxornas olika typer. Ett bidrag till frågan om den nordiska stenålderns indelning. Af D:r Oscar Montelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Bd. L N:r 3. — o. montelius.
fig. 3 och 4 endast äro två exemplar af samma typ. Jag kallar för
korthetens skuld den förra typen (fig. 1 och 2) A och den senare
(fig. 3 och 4) B.
Den förra typen (fig. 1—2) utmärker sig derigenom, att yxan,
som alldeles saknar »smalsidor*, har en spets-oval genomskärning
(fig. 1 b)samt uppåt hastigt afsmalnar, ofta nästan till en spets.
Den senare typen (fig. 3—4) karakteriseras deremot af tydliga,
vanligen plana smalsidor, hvarigenom yxans tvärgenomskäming blir
fyrsidig (fig. 3 b), samt deraf att yxan upptill är föga smalare än
vid eggen. Deijemte bör anmärkas, att eggens hörn å de förra
yxorna vanligen äro mera afrundade än å de senare.
Skilnaden mellan dessa. båda typer synes således vara nästan
så stor den kan vara. Men otaliga öfvergångar visa, att en
förbindelse finnes mellan dem, ’och jag vågar tro, att man skall kunna
lägga upp en serie af flintyxor ’ från Sverige, hvilken skulle på
ett nästan omärkligt sätt förmedla Öfvergången mellan de båda
typerna.
Då jag icke här kan framlägga en fullständig sådan serie, måste
jag inskränka mig till att angifva de vigtigaste länkame i den kedja,
— eller rättare den dubbelkedja, — som synes mig förbinda de båda
typerna.
Det är nämligen två olika omständigheter, som härvid måste
tagas i betraktande:
1. Genomskärningen, och
2. Förhållandet mellan eggens och den motsatta ändans
bredd.
I det förra afseendet kan sammanhanget mellan de båda
typerna (A och B) uppvisas med tillhjelp af många i Nationalmuseum
förvarade flintyxor, af hvilka några hafva en nästan spets-oval
genomskärning, under det att flere hafva en eller två mycket smala
och otydliga smalsidor, hvilka på andra exemplar allt mer tilltaga
i bredd och få en allt bestämdare form.
Smalsidorna hafva i början ej en så vinkelrät ställning mot
bredsidorna som å fig. 3 b, och kanterna äro icke så skarpt
framträdande som å yxorna af sistnämnda typ. Fig. 5 visar en sådan yxa,
hvars smalsidor äro afrundade mot ena bredsidan och endast mot
den andra bilda en skarp kant, såsom genomskärningen fig. 5 6
visar.
I afseende på förhållandet mellan bredden vid eggen och vid
den öfre ändan visar sig öfvergången derigenom, att bredden upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
