Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. Till kännedomen om de finska folksstammarnes raskarakter. Bidrag samlade af Christian Lovén, Erik Nordenson och Gustaf Retzius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tavastländingarna närmast; likväl torde de ej utan vidare böra sammanslås
med dem, utan äro noggranna undersökningar härutinnan af nöden.
Här föreligger ett ganska intressant etnologiskt problem att lösa och
vi hade hoppats att genom nya studier såväl öfver dessa finska
stammar i sjelfva det europeiska Ryssland som ock öfver de i
Sibirien boende samojeder, ostiaker m. fl. kunna lemna en närmare
etnologisk utredning af de finska stammarna i allmänhet. Andra
tvingande arbeten hafva emellertid tills vidare lagt ett absolut
hinder för vår resas utförande.
Af de få uppgifter man eger beträffande de nämnda sibiriska
folken framgår väl, att likheter förefinnas med tavastländingarna,
men att också ej obetydliga skilnader iakttagas. Så skildrar Castrén
samojedmännen såsom egande breda kinder, tjocka läppar, små ögon,
låg panna, platt näsa, hvilken i det närmaste bildar en rät linie med
pannan, stora näsborrar, becksvart, borstlikt, yfvigt hår, glest skägg,
mörk hy (såsom hos mongoliska folk); en qvinlig samojedskönhet
tecknar han sålunda: rundt ansigte, fylliga mörkröda kinder och
läppar, hvit panna, svarta lockar, små mörka ögon och Dutåtböjd»
gång. Om ostiakerna säger samme forskare, att de hafva mörk hy,
becksvart hår (i flertalet fall, liksom hos samojederna; blond hy och
ljust hår förekomma, men torde bero af främmande inblandning);
näsa ej platt, ögonen ej smala, kindkotor ej ofantligt breda och i
allmänhet ej någon skarpt utpräglad typ. Syrjänen deremot är,
enligt Castrén, blond. Redan bland dessa folk skola således
väsentliga olikheter förefinnas. Skildringen af samojederna tyckes påminna
om lapparna, hvaremot syrjänens blondhet talar för slägtskap med
tavastländingen.
Men för lösningen af den finska etnologiens problem fordras
derjemte att noga studera de i deras närhet boende folk, framför
allt ryssarna.
Redan i Finland, synnerligen i Karelen, hade vi tillfälle att se
åtskilliga äkta storryssar och frapperades genast af deras såväl yttre
som inre rasegendomligheter. Sedan sågo vi inuti Ryssland,
särdeles utmed Volga, en stor mängd individer af denna ras. De skilja
sig i många hänseenden från de finska rasgrenarna. I allmänhet
äro de storväxta, såväl långa som kraftigt bygda, ofta något fetlagda,
hafva stort hufvud med stort, ovalt, proportionerligt bygdt ansigte,
lång, rak, vacker näsa, vackra ögon med blå iris och ett innerligt,
vänligt, vekt, godmodigt och glädtigt, i allmänhet sympatetiskt
uttryck. Deras hjesshår är särdeles rikligt, vanligen lockigt, samt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
