Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11. Antropologiska Sällskapets Förhandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2
Band. I. N:r 11.
melse kan först vinnas, sedan myntens inskrifter bannit tolkas. — Herr
H. Hilderrand redogjorde derefter för de väsentligaste djurtyper, som
blifvit använda i den svenska jern&lderns ornamentik. Utan att inl&ta sig
på en närmare utredning af dessa djurtypers upprinnelse, afvisade han
dock bestämdt den af några uttalade åsigten, att de skulle hafva arabiskt
ursprung. Sedan han äfven framställt anmärkningar mot antagandet, att
de skulle vara en vidare utbildning af de redan under den nordiska
bronsåldern förekommande motiv, redogjorde han för de ormfigurer, som
förekomma i den äldre järnålderns ornamentik, samt visade huru denna periods
folk hyste för ormfigurer sådan förkärlek, att när det från andra
kulturområden lånade bilder af fyrfota djur, de åt dessa allt mera gåfvo likhet
med ormfigurerna. Enahanda benägenhet att sammandraga bilder af
fyrfota djur till ormgestalter märkes äfven under den senare jernåldern, hvars
djurtyper, enligt Herr H. Hildebranbs åsigt, på svenska fastlandet äro
skilda från den äldre jernålderns. Han ingick likväl icke på ett närmare
utredande af förhållandet mellan de två jernäldrarna, då han hoppas inom
en icke afiägsen tid kunna framlägga en utvecklad framställning af de
skäl, som förmå honom att upprätthålla sin för tio år sedan uttalade åsigt
om den betydliga skilnaden mellan jernåldrarna, samt ett utförligt
upptagande af de inkast, som under dessa tio år blifvit gjorda mot hans
teori. Herr Montelius, hvilken i allmänhet anser, att utvecklingen under
hela jernåldern äfven på Sveriges fastland varit mera oafbruten, än fallet
skulle vara enligt sistnämnda teori, trodde sig också i afseende på de
i ornamentiken använda djurmotiven finna en anmärkningsvärd likhet
mellan den äldre jernålderns senare och den yngre jernålderns förra del.
Herr Ketzius förevisade en från museet i Lyon till Karolinska
institutet nyligen sänd samling af föremål från den äldre stenåldern, funna i
den bekanta grottstationen Solutré i Frankrike, hvarjemte han framlade
en serie under sistlidne sommar af honom uti Dalarne utförda fotografier
5fver folktyper, gamla stugor m. m. Herr Torell, som för kort tid sedan
återkommit från en resa till vestra Europa och derunder besökt museet
i Lyon, lemnade några ytterligare upplysningar om de i detta museum
förvarade fynden från Solutré.
Herr Montelius sökte derefter visa, att de så kallade båtformiga
sten-hammarne, hvilka både hos nordiska forskare och hos utländingar ådragit
sig stor uppmärksamhet för sina vackra former och sitt fina arbete, äro
utvecklade ur de vanliga stenyxorna med skafthål och icke kunna
betraktas endast såsom kopior efter bronshammare, hälst man aldrig hvarken i
Sverige eller i andra länder, funnit någon bronshammare af liknande form.
Möjligen tillhöra emellertid dessa stenbammare en tid, då bronsen redan
börjat användas här i landet, hvarvid de i vissa delar kunnat röna
inflytande af de former, som denna metall betingat. Herr Scholander uttalade
den öfvertygelsen, att man i dessa stenhammare spårar ett mycket starkt
sådant inflytande, samt att de icke kunna tillhöra en tid och ett folk, för
hvilka arbeten af brons varit okända.
Herr Santesson meddelade åtskilliga upplysningar om den école
<Tanthropologie, som genom enskildes försorg nyligen upprättats i Paris under
ledning af professor Broca.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
