Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
hos en själ, sådan som Lörd Herberts. Han hade redan
länge egnat en del af sin tid åt ifriga philosophiska
forskningar; år 1625 meddelade han allmänheten frukterna af dessa
studier i sitt arbete "De veritate", deri han söker bevisa att
den religiösa sanningen ej hvilar på uppenbarelsen; 1625 tog
han afsked från sin post i Paris och återvände till hemlandet,
der han under de närmast följande åren erhöll alla de rangens
utmärkelser, som en konung af England har att bortskänka.
Under åren 1627 till 1630 sysselsatte han sig med
nistori-ska studier pch arbeten. Yid upproret mot Carl d. i-.ste
förblef Herbert i början hofvet trogen, men, da han slutligen
insåg konungens opålitlighet och oförmåga att införa en ordnad
styrelse, lemnade han den kungliga arméen, och enligt Horace
Walpole *) lärer han till och med hafva stridt i
parlamentshärens leder; Cavaliererna hämnades med att torstöra
Montgomery Castle. Herberts sedan länge försvagade helsa tillät
honom dock ej taga någon verksam del i de senare årens
strider. Han besökte några helsobrunnar, utgaf 1645 den tredje
upplagan af sin philosophiska skrift, uppsikte 1647 några
lärda vänner i Paris samt afled året derpå i sitt hem,
sextiosex år gammal. På dödsbädden begärde han af Biskopen af
Irland sakramentet, men denne vägrade honom det på grund
af hans kända förnekande af Uppenbarelsen; den sjuke gjorde
ingen invändning, sänkte blott hufvudet och sade lugnt: om
en timma skall jag hafva lemnat detta lifvet för ett bättre."
Lörd Herbert hade, så väl i Frankrike som i sitt eget
fädernesland, på nära håll iakttagit alla olyckorna af de
religiösa stridigheter och den religiösa fanatism, som under denna
tid delade Europa i - tvenne fiendtliga partier, och det anses
sannolikt, att han, genom att söka återföra tankarne och
grubb-larne till några få, af förnuftet erkända, religiösa grundsatser,
hvilka han sjelf med hela sin själ omfattade, trodde sig kunna
afväpna fanatismen och försona de stridande. Det var i denna
afsigt han offentliggjorde sin philosophiska skritt, utan att
afskräckas af vissheten, att han skulle blifva bittert klandrad af
alla partier. Hans moraliska, så väl som hans fysiska mod,
var öfver all fruktan, och man kan ej hindra sig från att
beundra det sätt, hvarpå han drog i strid för hvad han ansåg
*) Vira läsare påminna sig kanske denne författare sedan en
upplåts i 2:dra häftet, l:sta årg. af denna Tidskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
