Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
sin toilett, vid hvilken alltid gracerna tycktes hafva varit närvarande.
Öfverallt var lion den skönaste, den mest firade och beundrade,
öfverallt ådrog hon sig allas blickar, hvilka följde henne än med
beundran och hänförelse, än med afund och begär att klandra. En
gång uppträdde hon på en concert, sora gafs för ett välgörande
ändamål, och jag glömmer aldrig det intryck hennes röst gjorde på
mig, då hon föredrag Fides’ aria ur Profeten. Hon hade denna
djupa, fylliga, melodiska alt-röst, som man knappast träffar hos
au-dra än Söderns qvinnor, och denna, bildad af en god mästare och
genomträngd af en glödande känsla, kundo ej förfela att hänrycka
det auditorium, inför hvilket hon uppträdde.
Några unga flickor sutto bredvid mig ocli det roade mig att
lyssna till deras anmärkningar.
"Ack, hvad M:me dArmagaac är lycklig!" suckade den ena.
"Hon har då fått allt hvad ett menskligt hjerta kan önska sig. Se
hvad hon år vacker just nu! Hur hennes kinder glöda, hennes ögon
stråla’"
"Clarisse är en blind beundrare af M:me dArmagnac\ smålog
den andra. "Jag tycker ej att hon är en så fullkomlig skönhet, som
man vill påstå, och är färdig att slå vad om att hon begagnar smink.
Det finnes allt många andra, som äro lika vackra", och talarinnans
lilla trubbnäsa höjde sig med en utmanande min, "fast Anais
<TAr-magnac råkat få tonen för sig. Dessutom har hon full börs ocli en
magnifik toilett, hvilket ej gör litet. Såg du hvilket superbt
dia-mantgarnityr hon bar i går på den bal, som gafs af Fursten af
Leiningen?"
"Ja, hvem såg ej det", svarade en tredje. "Och man måste
medge, att hon då åtminstone var bländande skön i den ljusblå
moirée-klädning med Brüsselspetsar, som hon bar. Utmärkt väl dansar hon
också och var så omringad af beundrare, att jag hörde Vicomte de
Bryon säga, att det var svårt att tränga sig fram till henne. Man
påstår, att Furst Rzynicki och Markis Serraviglia efter balens slut
utmanat hvarandra för hennes skull. Ja ja, nog gör hon mycket
ondt med sitt utstuderade koketteri — ty kokett är hon, det kan ingen
förneka."
"Tjusande är hon, det kan heller ingen förneka", sade den först
talande, "och jag skulle vilja ge mycket för att endast en vecka
vara i hennes ställe och erfara hur det kännes att vara så
intagande, beundrad, hyllad! Se der kommer en kammarherre från
Drottningen af Holland för att komplimentera henne! Hvad hon måste
känna sig lycklig!"
Månne det? tänkte jag för mig sjelf och började litet smått
filosofera öfver den egenhet i menniskohjertat, som gör, att det aldrig
känner sig fullt tillfredsställdt genom ernåendet af yttre företräden,
huru glänsande dessa än måtte vara och huru eftersträvansvärda de
än förefallit på afstånd. Var M:me cFArmagnac verkligen så
lycklig, så afundsvärd, som hon ansågs af dem, hvilka beundrade eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
