Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
Man kan ej annat än djupt beklaga den man, hvars bittra
lifserfarenhet gifvit honom en så låg tanke- 0111 menskligheten
(enkannerligen den del deraf, som sysselsätter sig med postexpedition
och elektrisk telegrafi). Väl ha vi hört någon framkasta att
grunden till dessa besynnerliga åsigter, rörande qvinnan möjligen
kunde sökas i den omständigheten, att talaren är en af Sveriges
största orientalister; men en så lärd fråga förstå vi naturligtvis
icke att bedöma. Med glädje funno vi deremot, att många af de
mest ansedda och värderade bland ståndets ledamöter oförställdt
yttrade sitt ogillande af den förste talarens anförande och
uppträdde med ett kraftigt försvar af förslaget, på samma gång de
vederlade de af motståndaren anförda skälen. Derunder yttrades
bland annat "att beredandet af en oberoende ställning för
qvinnan just vore bästa sättet att befrämja sedlighet och dygd." —
"Att aktningen för qvinnan omöjligen kunde lida af att hon
användes i befattningar, hvartill hon passar bätte än mannen." —
"Att qvinnans anställande i det allmännas tjenst bör kunna
ord-7ias titan något för hennes känsla sårande, då Regeringen
tvifvelsutan bör så pass känna anständighetens fordringar att
ingenting deremot stridande kommer i fråga." — Samt slutligen —
"att ståndet bör behjerta qvinnans ställning, så att hon ej, då
de mekaniska uppfinningarne göra hennes handarbete allt mera
öfverflödigt, må af nöden tvingas till elände."
Efter anställd votering bifölls Utskottets betänkande med
31 röster mot 12 ocli är sålunda af llikets Ständer definitift antaget.
Vi skola med det första återkomma till denna, för den
svenska qvinnans ekonomiska oberoende, så vigtiga fråga, i det vi
taga i betraktande på hvad sätt hon bör bereda sig, för att rätt
kunna begagna de nya förmåner, som skola erbjudas henne.
L—d.
X. — DANTE ALIGH1ERI. #)
Biographisk Skizz.
Dante Alighieri föddes i Maj 1265 i Florens. Eans
ungdom och läroår inföllo således på eu tid, då de Toscanska
och Lombardiska Republikerne hade uppnått höjden af sin
glans, då det offentliga lifvets frihet och rörlighet förenade sig
*) Insändt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
