- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Femte årgången. 1863 /
117

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

117

I följd af de, af Hrr Guizot och Salvandy utarbetade,
nya skolstadgarne hade man vid denna tid i åtskilliga kommuner
börjat ifra för inrättandet af så kallade Sallea d’ Asile. Des6a
Salle» d’aaile äro ett slags undervisningsanstalter, hvilka utgöra
första trappsteget till folkskolan, Vécole primaire, och motsvara
våra småbarnsskolor, hvilka ock, tack vare den outtröttlige
men-niskovännen Carl af Forssell, och en af honom stiftad
förening, vid samma tid började införas i Sverige, ehuru det sedermera
gått långt mera trögt med deras spridning, än man borde
kunnat hoppas af den ifver, hvarmed saken i början omfattades.

Äfven i La Flëche hade man blifvit betänkt på att
erhålla en sådan anstalt för den första undervisningen, och vid
underrättelsen härom skyndade Madame Carpantier att hos
direktionen söka plats för sig och sin dotter såsom lärarinnor i
den blifvande skolan. Den aktning, som allmänt egnades så
väl henne sjelf som hennes mans minne, understödde hennes
begäran, hvilken på förhand bifölls. Marie var plågsamt
medveten om sin okunnighet, och denna känsla, jemte den blyghet,
sora var en naturlig följd af det ensliga lif hon fört, ingåfvo
henne en tyst bäfvan för det nya yrket, på samma gång som
hennes alltför sorgliga erfarenhet af lifvet hindrade henne att
fästa nåsra synnerliga förhoppningar för en ljusare framtid vid
denna förändring. Men det var hennes moders önskan och hon
lydde, ehuru, om hon sjelf fått välja, det litterära lifvet skulle
lockat henne långt mera.

Efter en månads undervisningskurs i la Salle d’asile i
Mans, en mönsterskola, hvilken ett år förut derstädes
blifvit anlagd af Monsieur och Madame Pape, återvände mor och
dotter till la Fincke för att der organisera den första Salle
d’Asile. Sedan hon en gång väl införlifvat sig med sina nya
pligter, visade sig hos Marie Carpentier en så högst ovanlig
fallenhet för lärarekallet, att den väckte allmänt uppseende
bland stadens innevånare, och när dertill vid samma tid
hemligheten rörande hennes poetiska författareskap blef känd, fann
sig den unga, blyga lärarinnan på en gång omfattade af
allmänhetens lifligaste deltagande.

Marie insåg småningom sjelf att hennes pligt och hennes
böjelse för första gången kommit till samstämmighet. Man hade
gifvit henne ett mål att tänka och handla för, värdigt den
högsta möda hon deråt kunde egna, och hon hade dessutom
tid öfrig att börja sjelf lära.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:58:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1863/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free