Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
rGenom — — — — men vi måste sluta här och lemna
åt våra läsare att sjelfva med kraftig handling besvara dessa
och dylika frågor.
Esseide.
XII. — GÖKEN,
hans natur och vanor.
"Våren är kommen!" Med hvilket jubel helsas ej detta
budskap af oss, stackars, förfrusna nordboer, då det når vårt hjerta
och våra sinnen efter en sex månaders lång vinter, huru välkomna
äro ej de naturens härolder, som bringa oss detsamma, ända från
den anspråkslösa blåsippan, då dess väl förvarade blomknoppar
sticka upp ur den nyss snöhöljda tufvan, och den drillande
lärkan, som "på lätta vingars par" sväfvar högt i sky öfver fälten,
hvilka än ej hunnit fullt afkläda sig den vintriga drägten, och till
Floras andra barn hvitsippan, backsippan, gullvifvan, violen, o.
s. v. som nu framkomma i allt större mångfald, och deras sångare
bofinken, trasten och slutligen göken, då han i den utsprickande
björkens topp låter höra sin entoniga, men dock melodiska sång.
Det är en herrlig tid, för hvilken jag ej vet någon skönare
målning än den vår älsklingsskald gifvit oss i dessa ord:
Våren kommer, foglen qvittrar, skogen löf vas, solen ler,
Och de lösta floder dansa sjungande mot hafvet ner.
Glödande som Frejas kinder tittar rosen ur sin knopp
Och i menskans hjerta vaknar lefnadslust och mod och hopp.
Både skönt och sannt sagdt, ty hvem känner sig ej upplifvad,
föryngrad till själ och kropp vid inandandet af de första ljumma
vårflägtarne, vid åsynen af denna späda, ungdomliga grönska,
som, ännu blott ett genomskinligt flor, börjar smycka buskar och
träd, vid doften af de balsamiska ångor, hvilka utveckla sig ur
skogarnes sköte? Men aldrig märker, känner, njuter man i så
hög grad vårens skönhet och behag som på landet, då man hvarje
dag kan följa naturens utveckling, och snart sagdt stundligen
varsnar förändringen i den herrskande färgtonen. Ja, hvad finnes
väl ljufvare än en frisk, daggbestänkt vårmorgon i en
nygrön-skanke björkskog, der hvarje träd synes hafva fått lif, rörelse
och röst, och
en vingad sångarskara qvittrar —
en tanklös hop — i blånad sky,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
