Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
komma handaslöjder, som dock för dem äro af så mycken vigt,
vinna de ej någon insigt i de praktiska kunskaper, hvilka äro
dom behöfliga för att med någon framgång knnna beträda den
bana, som ligger framfor dem. För hvarje annan syssla,
hvarje annan tjenst fordras någon beredelse, söker man tillegna
sig någon kunskap och färdighet. Tjenaren utgör, utom i vissa
mer sällan förekommande fall, härifrån ett undantag, och både
husbönder och tjenare tyckas vara af den åsigt, som ligger till
grund for det bekanta yttrandet: "blir jag morian, nog blir
jag svart."
I det nyss anförda tro vi oss sålunda hafva funnit
orsaken till och på samma gång ursäkten för mycket af det
öfver-klagade onda. Ja, vi gå än längre, ty när vi se den källa
der detta uppspringer, finna vi mindre skäl att förundra oss
öfver att tillståndet bland våra tjenare är sådant det är, utan
kanske fastmer att det ej är än sämre.
Hvad vi här sagt eger isynnerhet sin tillämplighet på
städernas befolkning, då väl förhållandet i landsorten i allmänhet
är något och på vissa ställen mycket bättre. Tjenstfolk från
landsorten eftersökes derföre företrädesvis, men erfarenheten har
visat, att de derifrån kommande i de flesta fall snart vandra
i stadsbarnens fotspår.
Men hvad är då att göra for att afhjelpa ett
missförhållande, som med hvarje år tyckes antaga kolossalare dimensioner?
frågar kanske mången matmor, hvilken redan länge inom sig
suckat deröfver. Vi veta ej annat svar än detta: vi måste
uppfostra och upplysa våra tjenare, 6amt inge dem den
känsla af eget menniskovärde, som kommer dem att hysa
aktning för sitt kall, på samma gång de beflita sig oin att
sam-vetsgrannt uppfylla det. Men huru skall detta tillgå? susar
det omkring våra öron från mångfaldiga håll, och denna fråga
torde fordra en närmare utredning.
Samhället består ej af en mängd lösryckta länkar, den ena
af ädel, den andra af oädel metall, hvilka ej sinsemellan ega
sammanhang och förbindelse. Man må då hellre jemföra dét
med en enda stor kedja, hvars alla länkar, bestående af
samma grundmetall, äro förenade. Låter man nu rost angripa
några af dessa länkar, huru lätt händer det oj att denna
sprider sig och skadar äfven de andra.
På samma sätt utöfva samhällets alla klasser, medelbart
eller omedelbart, ett ömsesidigt inflytande på hvarandra. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
