Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
eller intet spår, och hurudan den bokstafs-kunskap, den gamle
meddelar, kan vara, hinna vi ej döma om. Men andan i hans
enkla lärdom — derom kan du döma af den djupa förtröstan,
den fromma undergifvenhet, som framlysa i hvarje ord, hvarje
blick.
"Herren agar, men Han älskar oekJ" ljuder den svaga,
stapplando stämman, då man sagt den gamle, att de rike mans
folk ban såg framför sig, lika litet som han, voro skonade för
plågans och sorgens pröfningar. "Vår himmelske Fader vet
bäst hvad oss göres b"hof — lägger Han bördan på, nog
hjelper Han ock att dragan".
Under samspråk med hustrun, höra vi att en utlofvad
pension .åt don gamle, troligen genom glömska eller slarf,
uteblifvit — att de väl nu hade fått fri bostad i sönernas nybyggda
stuga, men att do för öfrigt endast lefde på skolbarnens små
afgifter. "Och det ginge väl an eljest", tillägger gumman,
"men vintertiden upphöra de, och då ha vi intet". Men åter
ljuder don darrande stämman: "När nöden är som störst, är
kanske hjelpen närmast", och den gamles ögon glänsa, såsom
visste ban väl, att den hjelp han väntar, ej kan dröja rätt länge.
Icke heller gick ett ord öfver någon deras läppar för att bedja
om menniskors hjelp; men hade du sett den stilla, glada tack
samhet, hvarmed de emottogo några erbjudna gåfvor, skulle du
kanske gerna med mig göra en liten insamling, för att skicka de
gamla, innan vintern kommer och de hafva "intet" att lefva af.
Men tiden lider och efter ett hjertligt farväl skynda vi
ned i båten igen, der vi sätta till alla klutar, såsom det
heter, och pröfva vår seglares yppersta konst, för att hinna hem
till middagen.
"Men", invänder du kanske, "icke far man till Marstrand
endast för att se på marknadsfolk, göra bekantskap med gamla
skolmästare och lukta på Klädesholmarnes torra fisk I" Och
jag märker med blygsel, att jag ännu icke presenterat dig för
societeten, icke fört dig på en enda soirée eller ens på en
mid-dagsparad i parken; att jag icke förtrott dig ett ord af
dagens ön dis, icke gifvit dig minsta hum om den gängse
kurtisen, eller 0111 alla partier, som äro i görningen, hvilket allt
jag dock naturligtvis har på mina fem fingrar. Och — hur
oförlåtligt 1 — jag har ju icke en gång tillkännagifvit
Fregatten liugénies och den lilla skonarens ankomst, denna
glanspunkt i Marstrands-sejourens annaler. — Men hör I — der gif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
