Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
brottslingars belägenhet i högsta grtd påkallade menniskovännernas
be-bjertande, intygade detta påstående med flere bevisande exempel samt
föreslog att, såsom ett af mötets resolulioner, antaga följande:
"Del är önskligt, alt Regeringen ville taga under sin uppsigt redan
bildade räddningsanstalter för qvinliga brottslingar och införlifva dem
med det öfriga slraffsyslemetj för alt begagnas i samband dermed."
Körslaget understöddes af ännu en talare och blef enhälligt antaget.
Det första ämne, som afhandlades inorn afdelningen för den allmänna
sundhetsvården, var helsotillståndet inom den Brittiska arméen i Indien,
framställdt i en af Miss Florence Nigthingale inlemnad skrift.
Ett beslut af the Royal Academy i London att för dot närvarande icke
emottaga några flera qvinliga elever, hvilket först då säges kunna ske,
när en särskild afdelning, uteslutande för sådana lärjungar, kan upprättas
inom Akademien — har väckt mycken ovilja. Det berättas, att alla mer
framstående qvinliga konstnärer i London redan förberedt och stå i
begrepp alt inför Underhuset frambära en petition i iimnet, anhållande om
en undersökning, huruvida Akademien är berättigad att vidtaga en dylik
åtgärd, saml angående sannolikheten af all en särskild afdelning för
qvinliga lärjungar verkligen kommer alt upprällas. The Athenwunij hvarur
vi hemtat denna notis, tillägger, att som iiilel föregående
tillkännagifvande beredt sökande på denna förändring af Akademiens stadgar hafva
många redan fullbordat sina täflingsarbeten, men blifva nu icke
desto-mindro uteslutna från rättigheten att inlemna dem till Akademien.
För dem af våra läsare, hvilka med välvilligt intresse följt
Tidskriftens uppsatser, men deremot mindre sysselsätta sig med den utländska
politiken, torde del vara skäl, alt omnämna, det Madagaskars konung,
Radama II*), vid hvars uppträdande på thronen så mänga förhoppningar
voro fästade, för såväl chrislendomens som civilisationens spridande på den
herrliga ö, hvars bögsla styresman han var, under loppet af detta år
blifvit mördad. Sammansvärjningen emot honom utgick från Hovasstammen,
hvars missnöje med de reformer han önskade genomföra, dock anses hafva
blifvit underblåst af en europeisk makt, som återigen fruktat, alt en
annan europeisk stormakt skulle blifva för mycket gynnad af den nve
regenten. Såväl genom de privilegier konungen beviljat sin vän och
gunstling, M:r Lambert, som ock genom en vid hans kröning afslutad traktat
med Frankrike, lärer detta land erhållit betydande förmåner, hvadan dess
granne på andra sidan canalen fruktade en förminskning af sitt inflytande
på Madagaskars angelägenheter. Engelska tidningar pästå också, alt
Radama llj genom allt lör obetänkta reformer samt böjelse för utsväfningar
sjelf varit vållande till sitt fall. Huru dermed än må förhälla sig, kunna
vi ej annat än beklaga, att den löftesrika framtid, som lycktes dagas för
detta af naturen frikostigt begåfvade land, så snart skulle återsjunk ai
barbariels natt — ett förhållande, än beklagligare, om dol verkligen
blifvit framkalladt af christna. Drottningen, ledd af det segrande parliet,
har nu öfvertagit regeringen.
*) Se härom 4:de årgången: Ida Pfeiffer om Madagaskar, sid. 193, och
5:te årgången: En Kröningsfest pä Madagaskar, sid. 51.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
