- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Femte årgången. 1863 /
324

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

324

har antagit såsom regel, att der ett ljus kan brinna, kan en
menniska lefva.

Såsom en ohygglig illustration på sanningen af hvad här
blifvit sagdt, förekommer i Englands historia berättelsen om den
svarta hålan i Calcutta. Dermed menas en barack, ett ruui af
18 qvadratfots vidd med en höjd af 15 à 16 fot, och försedt med
två små jerngallrade fönster. För att utkräfva hämnd för en
liden oförrätt, gjorde Rajahn af Bengalen under Georg ILdres
regering ett oförmodadt anfall på Calcutta och tog dervid 146
engelsmän till fånga. Dessa inspärrades under en natt i
ofvanbeskrifna rum, der deras lidande blef utomordentligt, dels genom
brist på luft, dels genom en outhärdlig törst. Då tyrannen kl. 6
på morgonen lät öppna dörren till det hemska fängelset, andades
också blott 23 af de arma fångarne, hvilka såsom stående i
grannskapet af fönstren lyckats erhålla någon smula luft.
Flertalet af dessa dukade dock snart derefter under för rötfebrar.

Vi hafva i det föregående talat om luftens tyngd, och det
torde kanske förvåna flera af våra läsarinnor att höra, att de
dagligen uppbära tryckningen af en qvantitet luft, motsvarande en
vigt af ungefär 20 à 30,000 g. Mau beräknar nemligen luftens
vigt till 15 ffi på en qvadrattums yta och har derifrån dragit
slutsatsen, att den luftmassa, som omger vårt jordklot skulle i tyngd
motsvara en blyglob, 60 eng. mil i genomskärning. Men huru
förmå våra kroppar motstå denna som det förefaller utomordentliga
tryckning? är en fråga som helt naturligt uppstår häraf. Jo,
genom den motvigt, det mottryck, som bildas af den inuti kroppen
befintliga luften.

Vi vilja söka framlägga ett bevis härpå. Det är en känd
sak, att luften blir tunnare ju högre upp man kommer och att
på samma gång detta förhållande stegras till en betydligare grad,
inandningen försvåras. Atmosferens höjd anses vara minst 50
eng. mil. Följaktligen måste den del deraf, som ligger närmast
jordytan, vara mest condenserad (sammanpressad, förtätad)
genom tryckningen af de ofvanpå liggande luftlagren, men denna
tryckning aftager i samma mån massan förminskas d. v. s. ju mer
vi aflägsna oss från de beboeliga delarne af jordytan. Den luft,
som innehålles i våra kroppar, är naturligtvis af samma täthet,
som den vi inandas, hvadan den yttre och den inre luften
fullkomligt motväga hvarandra. Detta blir ej fallet, då vi uppstiga
till en bergshöjd, der luften är betydligt tunnare, och detsamma
blir förhållandet om uppstigandet sker i en luftballong. Ombytet af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:58:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1863/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free