Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
stiger. Luften är sålunda i ständig rörelse, ty på samma gång
den varma luften stiger uppåt, inrusar en kall luftström, för at.t
fylla det tomrum, som deraf förorsakas. Man kan iakttaga
tillämpningen af denna princip äfven i boningsrum, der förhållandet är
detsamma. Bevis derpå är lätt funnet. Håller man nemligen ett
brinnande ljus vid en dörrspringa mot taket, märker man att
lågan af den varma luftströmmen fläktar utåt, håller man det vid
en springa vid golfvet vändes lågan af den kalla luftströmmen
iiiåt rummet.
Luftens större eller mindre täthet är i hög grad beroende af
temperaturen, ty, såsom vi redan antydt, förtunnas den af hetta
och condenseras af köld. På samma sätt är torr luft tyngre än
fuktig. Detta förefaller vid första anblicken litet besynnerligt, då
man skulle anse mer naturligt att den dimmiga, fuktiga luften
vore tyngre. Men tänker man närmare på saken, inser man lätt,
att den atmosferiska luften måste vara tyngre än vattengasen,
emedan i motsatt fall denna senare ej skulle kunna höja sig till
ett betydligt afstånd från jorden för bildandet af moln. Detta
tillgår sålunda, att då jorden, afkyld genom utstrålning af hetta
(radiation), blir kallare än det uärmaste luftlagret, uppstiga
vattenångorna derifrån till de högre luftregionerna och, som
temperaturen der är lägre, condenseras de till moln.
Häraf se vi, att luften, såsom Maury uttrycker sig, är ’^en
machin, som uppumpar flodernas vatten ur hafvet och bär
outtömliga förråder till källorna på bergens höjder". Utan luften,
hvilken mottager och condenserar de från jordeu ständigt
uppstigande vattenångorna, för att i välgörande regnskurar återskänka
dein åt den törstande jorden, skulle källor, sjöar, floder, ja, till
och med hafvet småningom bortdunsta, och jorden blifva en
vattenlös öken. Återigen en bland de många yttringarne af den
vishet, som uppenbarar sig i naturens hushållning och som, afvägande
det ena efter det andra, ej tillåter något att gå förloradt.
Som vi alla känna, innehåller södra hemisferen långt mer
vatten än land, då deremot proportionerna i den norra äro
ungefärligen desamma. Under den tid af året, som vi i denna senare
kalla höst och vinter, falla solens strålar deremot lodrätt på det
södra verldshafvet, hvars afdunstning derigenom befrämjas och
medelst luften uppumpas derur ofantliga vattenmassor, hvilka
"buteljeras i söderns sommarmoln", säger Maury, för att af luftens
tjenstandar, vindarne, sedermera öfverföras till det norra
halfklotet att nära dess floder, befrukta dess fält och förmildra dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
