Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
Det gick dock ej alltid så lätt att vinna detta mål, och ofta
nog måste väpnad styrka användas för att afbryta offerfesterna
och befria offren. Många lemnades dock äfven frivilligt i
Campbells händer, andra lyckades fly undan till honom och flera
hundrade Meriahs blefvo sålunda räddade från det sorgliga öde,
hvartill de varit bestämda. Dessa erhöllo sedan understöd af styrelsen,
som upplät jord till bebyggande åt Meriahs och på sina ställen
anlade skolor för barnen. Flera bland de unga qvinnorna, som
fingo en liten hemgift af engelska regeringen, ingingo sedan
äktenskap med Khondmän.
Så förslafvade och förblindade voro dock understundom dessa
3/m’a/j-qvinnor, att de ej fasade for det öde, som väntade deras
barn, utan ined ett slags stolthet motsågo det, anseende de åt
gudarne bestämda offren förmer är vanliga menniskor. Friheten
och vistandet bland européer förorsakade dock snart en förändring i
deras sinnesstämning och kallade åter till lif moderskärlekens
heliga känslor. Så omtalar Campbell huru en J/ma/t-qvinna, soin
tillika med trenne sina barn blifvit befriad, efter några dagars
förlopp kommit till honom, bekännande att hon hade ännu ett
barn, en sexårig gosse, hvilken man undandoldt för européerne,
emedan han var bestämd att offras åt jordens gudinna, som
antagit honom till offer. Hon bönföll nu, att man skulle utskicka
folk for att söka rädda honom från detta öde, men den regniga
årstiden var inträdd, så att man ej, utan för stor fara för
folket, kunde bevilja hennes begäran, men lofvade att så fort
gynnsammare förhållanden medgåfvo det, utsända en trupp för detta
ändamål.
Dermed gaf sig dock ej den bekymrade modren tillfreds och
kort tid efter samtalet med Campbell, var hon försvunnen från
den boning, der hon funnit en fristad, utan att dock hafva medtagit
sina barn. En månad förgick, utan att man hörde något af henne,
men på fyrtionde dagen efter sin flykt, infann hon sig åter,
medförande sin lille son, till sina vänners stora glädje.
Hennes resa hade varit svår och ytterst mödosam, ty den
skedde under den häftigaste regntiden. Hinimelens fönster
tycktes öppna, bergsströmmarne svällde öfver och skogens vilddjur
tjöto i kapp med de lössläppta elementerna. Tigrar och ormar
lurade i busksnåren, under det vilda menniskor, kanske än
fruktansvärdare i sin grymhet, voro att befara på mer banade stigar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
