Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•338
af den förmögna, bildade samhällsklassen, har ej lidit af att se
sitt hem bestormadt af tiggare och att nödgas antingen stålsätta
sitt gifmilda hjerta och stänga dörren för alla, eller ock befara
att med sin gåfva nära lättja och last? I sjelfva verket lider
knappast någon så mycket af denna form af tiggeriets följder,
eller känner dem så nära, som just -husmodren. Skall hon
väl då fortfarande förblifva fremmande för bemödandet att
upptäcka och upphäfva dess orsaker! Skall hon, då maken, fadren
eller brödren, återkommen från någon offentlig öfverläggning i
ämnet, vill meddela henne resultatet och möjligen (vore det än
så undantagsvis) liöra hennes enfaldiga tanke om saken —
skall hon väl då med en gäspning och en rynkning på sin
fina näsa undanbedja sig dessa "tråkiga ämnen", afgörande den
odrägliga frågan med det kända slutargument, som i en ung,
vacker och älskad qvinnas mun är det farligaste af alla —
eller, om kraften af detta argument redan blifvit förbrukad,
hvilket händer, leda samtalet in på andra ämnen — på
barnens urvuxna kläder, pigornas försummelser, den sista souper’n,
eller på Gud vet hvad! Vi frukta, att hon blott allt för ofta
sålunda skjutit ifrån sig alla frågor, hvilka skenbart icke
sammanhänga med hennes hvardagliga verksamhet, och att man
ännu torde kunna spåra följderna deraf i många af de brister,
som vidlåda vårt familjelif och derifrån meddela sig åt
samhällslifvet.
Afsigten med utgifvandet af en Tidskrift för hemmet
var icke att hålla detta hem fortfarande stängdt — "fridlyst"
såsom man menar — utan tvärtom att småningom öppna det
för alla frågor af allmänt mensklig betydelse; och då vi
tillegnade den åt den svenska qvinnan, var det icke för att skilja
henne från mannens intressen och mannens arbete, men
tvärtom, för att bereda henne att taga sin andel deraf, efter
måttet och den egendomliga arten af de krafter, som till detta
ändamål blifvit henne förlänade.
Men vi återgå till vår utgångspunkt. Vi hafva här låtit
den bildade qvinnan betrakta frågan om tiggeriets
öfverhandtagande endast ur närmaste, egoistiska synpunkt, så vidt den
berör henne sjelf och hennes hein. Men låtom oss sträcka
blicken litet längre ut ocli följa tiggarens spår, sedan han med
en ovilligt gifven gåfva, blifvit i sena mörkret bortvisad från
det lyckliga hem, hvars trefnad hans motbjudande åsyn ftjr ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
