- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Åttonde årgången. 1866 /
93

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

93’

bcwsre sidorna, då förstår man engelsmannens förkärlek för

öo ^

sitt hein. Starka nerver och starka öronhinnor erfordras för
vistandet i det ständigt brusande folkhvimlet på den stora
stadens mest trafikerade gator; huru ljuft är det då icke
för Jolin Bull att draga sig tillbaka till dessa stilla och
fredliga qvarter, till detta hem, som »är hans slott», och der hans
kolbrasa, hans roastbeef, hans muttonchop, hans
plumpud-ding, hans pastejer, hans tårtor, hans öl och porter och —
jag hade så när glömt henne — hans hustru, som lagar att
allt detta förefinnes i behörig tid, väntar honom.

Men det gifves naturligtvis äfven qvarter så
fashionabla, att frun i huset ej befattar sig med sådant. Dessa äro
de långa och ståtliga »Terraces», »Gardens» och »Squares»,
der börds- och penningaristokratien slagit sig ned, för att
njuta af lifvets goda. Om man väntar att der finna palatser,
som kunna tillfredsställa skönhetssinnets fordringar, så bedrar
man sig. Allt hvad man ser är långa och sammanhängande
hus, fullkomligt lika hvarandra och byggda af någon
entreprenör efter en och samma modell. Vid uppförande af dessa
eleganta boningar för landets magnater och börsfurstar, har
egarnes särskilda smak blifvit lika litet rådfrågad som
arbetarnes vid uppförande af arbetar-bostäclerna. Husradernas
enformighet tyckes meddela sig åt sjelfva gatorna; fotgängarnes
hållning förekommer stel och nästan ängslig; de granna
vagnarne med kuskar och lakejer, pudrade och klädda enligt förra
århundradets mod, rulla framåt med dyster högtidlighet;
betjen-terna, som, då dörrarna öppnas, visa sig i förstugorna, i svarta
frackar och hvita halsdukar, tyckas stå der enkom för att förhöja
det obehagliga intrycket af en dödande entonighet. Håller sig
denna förnäma enformighet beskedligt utanför fönstren eller i
vestibulen till de stores bostad? Stiger deti icke uppför de breda
mattbeklädda trapporna och inträder oanmäld i de praktfulla
gemaken för att presidera vid middagen och den derpå följande
aftonkonversationen i salongen? Kanske — men vi sjelfva ha
der intet att göra för närvarande; vår uppmärksamhet gäller
nu blott gatlifvet, och till det vilja vi återvända.

Om man från ett af dessa qvarter, der en mer än
orientalisk lyx är hemmastadd, der mer eller mindre förfinade
epi-kureiska njutningar höra till ordningen för dagen, begifver sig
till ett af dem, der nöden och eländet, der det ohöljda brottet,
den fräcka lasten uppslagit sina bopålar, så kan det hårdaste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:58:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1866/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free