Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-262
en brittisk gentleman skulle skamligen bortvisas från hvarje
klubb i London, ådraga sig i Italien endast gillande och
beröm. Dertill kommer den religiösa undervisningen, som borde
arbeta på att rätta detta nationalfel, men som efter allt
utseende gör raka motsatsen. En amerikansk dame, som
under vistandet i Rom fattade mycken tillgifvenhet för sin
ca-meriera, arbetade länge på att väcka hennes samvete till
känsla af det syndiga i lögnen, och trodde sig slutligen ha
lyckats. Då kom flickan en dag hem från bikten i synbart
triumferande sinnesstämning och berättade sin matmor, »att hon
aldrig behöft att skrämma upp henne så mycket för
osanningar.» Patern hade försäkrat henne, att endast de ej voro
giu-rate (besvurna) lögner så hade de ingenting att betyda, och
kunde gerna räknas till de minsta och ursäktligaste förseelser.
Solsidan i dessa stackars varelsers lif är deras
oskyldiga njutning af sina fridagar. Jag har ofta med blicken
följt hela grupper af arbetsfolk, då de söndagseftermiddagarne
begifva sig på lustvandring, alla iklädda sina bästa kläder,
och med de svarta ögonen dansande af glädje och de hvita
tänderna lysande vid hvarje löje. Söndagen är i mitt tycke
den angenämaste dagen i Rom. Butikerna äro ej öppna
såsom i Paris, der drifves ingen egentlig handel och vandel,
endast några få kaféer och förfriskningsställen emottaga
kunder, utan att bland dem någonsin en öfverlastad person
förorsakar buller eller oljud. Men icke destomindre är det fest
för hela befolkningen. Menniskorna komma tidigt hem från
kyrkan, förtära sin tarfliga middag och rusa derefter ut alla
på en gång, iklädda sina bästa kläder, sedan de läst igen sina
bostäder och stoppat nyckeln i fickan. Fram och tillbaka
strömma de nu på gatorna, under samspråk med sina vänner,
ila upp för trappan till la Trinità och svärma rundt omkring
Monte Pincio, der ekipagerna hvimla och militärmusiken
spelar, draga sig derpå ut genom Porto di Popolo, sträcka
vandringen ända bort till Villa Borgheses ståtliga alléer och
tjusande lunder, samt återvända slutligen sent på qvällen
genom Corso, pratande och skrattande lika muntert och dock
lika nyktert, som när de begåfvo sig åstad, tills de ändtligen
klättra uppför sin egen trappa, öppna sin dörr, och sitta ned
vid qvällsvarden, efter att hafva hemtat ett förråd helsa och
lefnadslust, tillräckligt för den följande arbetsveckan.
Der finnes ännu en annan sida af qvinnornas lif inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
