Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’300
XLI. FINLANDS KULTURUTVECKLING EFTER
SKILSMESSAN FRAN SVERIGE *).
Äfven en annan anhörig till erkebiskop Tengström trädde
i hans fotspår såsom finsk historieforskare, nemligen hans
svärson, juris professorn Wilhelm Gabriel Lagus, hvilken
föddes den 25 Juli 1786 i Idensalmi socken, der hans fader
var kyrkoherde. Lagus inträdde redan 1798 vid
Universitetet i Åbo, men flyttade 1802 till L^psala, der han idkade
humanistiska och juridiska studier med den framgång att
han 1812 erhöll magisterkransen och afslutade sin juridiska
kurs medelst kandidat- och licentiatexamen. I Upsala
tillhörde han kretsen af de män, hvilka i sällskapet
»Vitterhetens vänner» lade grunden till den nya skolan i svenska
vitterheten och var, enligt Hammarskölds intyg, en af de
verksammaste vid stiftandet af detta förbund. Ehuru tillfälle
till nyttig verksamhet i Sverige icke saknades, återvände
Lagus 1813 till Åbo universitet, der han 1823 befordrades
till professor i allmän lagfarenliet och 1852 utbytte denna
befattning mot professionen i civillagfareuhet och romersk rätt,
hvilken tjenst han sedan innehade till 1858, då han tog afsked.
Sin författareverksamhet började Lagus med
rättsvetenskapliga arbeten, men egnade snart all från
tjensteålig-ganden ledig tid till utredande af fäderneslandets häfder.
För vinnande af detta mål skydde han hvarken kostnader
eller mödor och samlade, under de resor han för anställande
af arkivforskningar i Sverige och Finland företog, en så stor
mängd urkunder, att de tillsammans fylla ett måttligt stort
boningsrum. Dock, Lagus samlade icke endast, han
bearbetade äfven det förhanden varande materialet. Det första
historiska arbete han utgaf var Aho hofrättshistoria, hvars
förra del, innehållande biografiska anteckningar öfver
hofrät-tens personal, utkom 1823. Den tillämnade andra delen,
hvilken skulle redogöra för rättstillståndet i landet under
framfarna tider, blef dock omöjlig att utgifva, emedan
hofrätten arkiv förstördes af den eldsvåda, som 1827 öfvergick
staden. Derefter utgaf Lagus »Upplysningar i Finlands
kyrkohistoria», samt en mängd uppsatser och afhandlingar,
utredande enskilda perioder och händelser i Finlands forntid
jemte biografiska och geografiska anteckningar. Sina
se-’) Forts, från föregående häfte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
