Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid alléen till Holsteinsminde och tillropade oss i det sista ett
hjertligt farväl och en lycklig resa. Med tacksamhet bevara vi
i minnet den gamle mannens enkla, okonstlade hjertlighet mot
de okända fremlingarne.
— — — — — — — — — — — — — — — — — — —
Omkring en half mil på andra sidan poststationen
Fuglebjerg är Holsteinsminde beläget. Genom en lummig allé
kommer man upp till gården, hvilken medelst smakfulla
blomsteranläggningar och slingergångar står i förbindelse med
fruktträdgården. Midt för gården befinner sig manbyggnaden, ett enkelt
envåningshus med en inbjudande förstuguqvist och vinrankor längs
muren; till höger reser sig en hvitrappad flygelbyggnad med
bländhvita gardiner för fönstren och beskuggad af lummiga
björkar; det är lokalen för »Pige-höiskolen». En gammal lärare
vid »Karleskolen» på det närbelägna Hindholm hade varit oss
följaktig från Fuglebjerg och gick nu att anmäla oss för
värden på stället, »den gamle Stephansen», såsom vi hört våra
danska vänner, med en särskild betoning af djup och hjertlig
vördnad, kalla honom.
Snart visade sig på trappan en liten axelbred man med
lifligt talande ögon, långt skägg och grått yfvigt hår. Det var
Herr Stephansen. Öfver hans ansigte hvilade detta uttryck af
godhet och hjertlig humor, som på en gång inger vördnad och
förtroende, och det låg dessutom i hans sätt att helsa oss
välkomna en så sann hjertlighet, att vi från första ögonblicket
kände oss helt hemmastadda. Vi blefvo nu införda i hans
bostad, der ur hvarje vrå af de solljusa rummen en trefnadens
tomtenisse log oss till mötes. Här föreställde den gamle oss
för jomfru Sörensen, ställets vänliga husrådinna, som i tjugonio
år vistats i hans hus, och medan den välvilliga matmodren
skyndade att ombesörja en middag, stannade vi med värden i
salongen.
Af alla åldrar finnes det ingen som på ett så ljuft och
förädlande sätt tilltalar mitt hjerta, som ålderdomen när den
är värdigt representerad. Hvilket skimmer af frid, af saligt
lugn ligger icke som en aftonrodnad utbredt öfver den gamles
ansigte! Med hvilken tillfredsställelse blickar han ej tillbaka på
det förflutna, med hvilken tillförsigt på det tillkommande!
Han förekommer mig som en modig seglare, hvilken på lifvets
oroliga ocean, under brottning med stormarna, fört sin julle
lyckligt fram mellan klippor och bränningar, och nu, glad i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
