Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
samlas åt de nödlidande och mången riksdaler erhålles, som ej
annars skulle framlemnats, detta är en tillräcklig ursäkt, för att
ej tala om, huru det så blifvit en sed att på dylikt sätt visa sitt
deltagande, att man ej kan bryta med hvad allmänheten en gång
lärt sig att betrakta endast med blida ögon, nästan omhulda.
Man skall lika fruktlöst fästa vår uppmärksamhet på huru
mången arbetare erhåller en behöflig arbetsförtjenst genom dessa glada
tillställningar, samt huru landets industri dermed befordras, och
att man sålunda hjelper på tvenne sätt, i det att man ej blott
lindrar, utan äfven förekommer nöd. Yi skola alltid betrakta
detta såsom endast vackra fraser.
Den farliga läran om ändamålets helgande kraft kan lika
litet som de stora summorna bedåra vårt omdöme, och seden
eger för oss intet värde, ingen betydelse, om den kan bevisas
vara en osed, en moralisk kräfta. Det är dock detta, som vi
våga påstå denna sed vara, och af en så mycket förderfligare
art, som den bidrager att tidigt i de ungas sinnen förvilla
begreppen om det sanna och rätta, och att förslöa den ungdomliga
finkänsligheten. Yi älska visserligen icke att hos hvarje vid en
sådan tillställning dansande tärna misstänka koketteri och sinnlighet,
utan tro att äfven dervid oskulden i sinnet lika väl kan bevaras,
som under en stillasittande souper, der man af brist på annan
sysselsättning tvingas att låna sitt öra åt dagens lumpnaste »ön
dit». Men hvad vi hos den vid dylika tillställningar åt dansens
nöje hängifna tärnan sakna, är denna det qvinliga, oskuldsfulla
hjertats naturliga instinkt, som borde göra det för henne
omöjligt, att öfverlåta sig åt glädjen, då hon med minsta tanke på
den nöd, som framkallat denna förströelse, måste känna sitt
hjerta sammanpressas och mera lockas att lyssna till de
lidandes suckar, än till dansmusikens brusande toner. Och vi
anklaga ej ens henne derför. Hennes obekantskap med lifvets
allvar afväpnar oss. Men dem vi anklaga äro dessa föräldrar, dessa
mödrar, som ej begagna dylika allvarliga maningar som medel
att föra de unga till en sannare uppfattning af lifvets djupa
betydelse och så vända deras sinnen till en verksamhet, som kunde
göra dem skickliga ej blott att rätt fatta nöden, utan äfven under
hela sitt lif blifva samhällets verkliga »sæurs de charité».
För en sådan hjertats daning gifver oss Legouvé en
förträfflig ledning i sitt arbete »Qvinnans historia», särskildt i det
kapitel, der han visar, huru i hvarje qvinnas uppfostran äfven måste
ingå en förtrolig bekantskap med de arbetande klassernas pröf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
