Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
Men, ju klarare ljus, ju skarpare skugga. Vid alla dessa
"samhälls-omstörtande nyhets-makerier", hvilka dock, utan spår
af de otaliga, förutspådda, olyckliga följderna helt lugnt hafva
blifvit genomförda, hafva likväl den gifta qvinnan och hennes
intressen blifvit — om ej rent af förgätna, — så dock ständigt
skjutna åt sidan och betinna sig derföre nu i en ställning, som
i många fall står i en besynnerlig och skarp kontrast till
nutidens anda och till det lif, som rör sig rundtomkring henne.
I samma mån den ogifta qvinnans ståndpunkt höjes och hennes
utsigter vidgas, i samma mån torde det dock blifva svårt, om
icke omöjligt, att längre qvarhålla den gifta qvinnan i ett
beroende, hvars motstycke, för att begagna Stuart Mills starka
uttryck, påträffas endast i förhållandet mellan slafven och
slaf-egaren. Att denna fråga så länge kunnat undanskjutas är väl
dock icke svårt att förklara. Äfven nu finnes ett parti, som
ingenting lärt och ingenting glömt, som anser hvarje försök att
röra vid giftennåls-balken såsom ett helgerån och för hvilket
hvarje steg till ett tidsenligt ordnande af äktenskapets ekonomiska
förhållanden innebär ett kullstürtande af familjen och staten.
Att frivilligt afstå från någon del af sin makt har ju, utomdess,
alltid visat sig vara det svåraste af allt, för dem, som makten
hafva. Rättvisans kraf torde dock äfven här småningom och
oeftergifligt göra sig gällande, både såsom pligt och såsom fördel.
Att allt förtryck är en olycka, icke blott för den förtryckte utan
äfven för förtryckaren, blir ju allt mera insedt och erkänt. Och
att egandet af fri- och rättigheter icke alltid innebära deras
missbruk synes ju framgå af hvad som ofvan blifvit sagdt om
den svenska ogifta qvinnans förbättrade ståndpunkt. Den svenska
gifta qvinnans ställning inför lagen innebär i sjelfva verket en
skriande orättvisa, som blott torde behöfva rätt inses för att
blifva behjertad och afhjelpt.
Genom stadgandet om mannens målsmanskap för hustrun
upphör hon i sjelfva verket att inför lagen finnas till. Ilon
ställes derigenom på samma rättslösa ståndpunkt, som barnet,
brottslingen ocli idioten. I alla andra fall synes lagen vara
skrifven för att skydda den svagares rätt mot den starkares
våld; men i giftennåls-balken är förhållandet omvändt. Der är
det den starkare parten, lagstiftaren, rättsinnehafvaren, som på
aila sätt söker värna sig emot den rättslösa, utom lagen stående,
svagare parten. Men att lag och rätt icke alltid äro liktydiga
kan man inse med hjelp af det vanliga, sunda menniskoförståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
