Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
ogifta modren, som rätteligen kan sägas hafva en moders makt
och myndighet öfver sina barn.
Vid sistförflutna riksdag, liksom vid fyra föregående, har
motion blifvit väckt af Hr L. J. Hierta i syfte, att få här
påpekade missförhållanden afhjelpta. I en artikel, offentliggjord i
Stockholms-posten den 23 Dec. 1870, har den välkända signaturen
C. F. B. lemnat en historik öfver dessa motioners behandling
och missöden inom lagutskottet. Med undantag af lagutskottets
egna ledamöter och ett fåtal riksdagsmän torde icke många
tiotal af hufvudstadens befolkning och ännu färre af det öfriga
landets, hafva haft någon kännedom om dessa motioner.
Emellertid har dock en och annan nu börjat tänka på saken och
intressera sig derför. Icke så sällan hör man den inom enskilda
kretsar komma på tal, och äfven dess värsta motståndare nödgas
medgifva, att upphäfvandet af det öfverklagade förhållandet
endast vore en handling af enkel rättvisa. I teorien erkänna de
det riktiga i hvad som nu äskas, nemligen rättighet för gift
qvinna, att sjelf råda öfver hvad hon före äktenskapet egt eller
hvad hon under detsamma ärfver eller förvärfven men de anse
sig icke kunna frångå det påståendet, att denna rättighet i
praktiken skulle vara oklok, farlig och samhällsomstörtande samt
medföra stora olyckor; en besynnerlig åsigt, då man väl får
antaga, att rättandet af ett misstag eller afhjelpandet af en
erkänd orättvisa icke någonsin eller under något förhållande
kan innebära en olycka.
Hvarje folk bör lagstifta efter sitt eget skaplynne, bör
"lyssna till det trädets susning vid hvars rot dess bo är fästadt".
Det gifves dock vissa grundsanningar som borde vara
gemensamma för alla folk, och på civilisationens nuvarande
ståndpunkt kan man spåra ett visst sammanhang emellan de olika
länderna, som förr eller senare måste göra sig gällande.
Sverige-Norge och förmodligen äfven Danmark hafva den föga
afundsvärda utmärkelsen, att ensamme qvarstå vid en
äktenskapslagstiftning, som är en qvarlefva från gamla tiders barbari och
som derföre allt mindre vill passa in på nutidens åskådningssätt.
I Frankrike, och till större delen äfven i Schweiz,
medgifver Code Napoleon rättighet åt qvinna, att före äktenskapet
välja huruvida hon vill förbehålla sig allt eller en del, kapitalet
eller afkastningen af sin förmögenhet eller om hon vill öfverlåta
alltsammans åt mannen. I förra fallet är hon skyldig att med
en tredjedel bidraga till utgifterna för det gemensamma hushållet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
