Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
bete äfven det mest realistiska och det som rör sig bland de mest
hvardagliga personer och förhållanden. Men skildringen är icke
desto mindre typisk. Kritiken i författarens hemland har gifvit
honom vitsordet att vara den, som trognast återgifvit den tyska
nationens skaplynne, i synnerhet inom medelklassen, hvars "Thun
nnd Treiben" är främsta föremålet för hans skildring.
Romanens hjelte, Anton Wolfarth, en ung man ur medelklassen, utan
börd och förmögenhet, anträder sin första resa ut i verlden och
styr kosan till Berlin. Under vägen gör han händelsevis
bekantskap med en fröken Leonora Rothsattel, en femtonårig ung
dame, som intagen af ynglingens vackra utseende och behagliga
väsen, inbjuder honom att bese sin faders slott och park i
grannskapet. Med hjertat uppfylldt af Leonoras bild fortsätter
Anton sedan sin resa och blir till följe af goda
rekommenda-tionsbref upptagen som kontorist i ett af hufvudstadens stora
handelshus. Här följer nu en teckning af kontorspersonalen, af
varulagren, kontorsbyrån, upplagsmagasinen, dagordningen m. fi.
detaljer, hvilka prosaiska föremål fordra skaldens och
konstnärens hela poetiska uppfattning, för att adlas till föremål för
poetisk framställning. Men författaren lyckas! han, liksom
Runeberg i Elgskyttarna eller Gæthe i Herman und Dorothea, vet
att upptäcka den sanna menskligheten under hvardagslifvets
omhölje och framhålla dess ideala drag.
Men låtom oss återvända till sjelfva berättelsen!
Bland sina kamrater på kontoret gjorde Anton bekantskap
med en ung adelsman, vacker, qvick, godmodig, men obetänksam
och öfverdådig. De unge männen fattade snart vänskap för
hvarandra, och Finch, adelsmannen, förtrodde Anton sin kärlek
för Susanna, den rike bankirens syster och husets värdinna.
Till följe af sin nära vänskap med Finch blef Anton indragen
i ett adligt kotteri, som allt emellanåt anställde dansöfningar i
slutet sällskap. Den upptågsamme Finch hade nämligen låtit
värdinnan i dessa samqväm förstå, att Anton skulle vara af
adlig börd och son af en rik egendomsegare, och denne, som ej
hade minsta aning oin mystifikationen, bidrog genom sitt
angenäma och intagande sätt att styrka vännens uppgifter. I denna
umgängeskrets träffade Anton åter samman med Leonora, och
ett ömsesidigt tycke började utveckla sig, då, genom en
tillfällighet, sanna förhållandet med Antons börd och
samhällsställning yppades, och han nödgades afstå från ett umgänge,
som skänkt honom så mycket nöje. Imellertid hade Finch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
