Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
är det visserligen mycket svart att känna vrede, bekymmer
eller förargelse i sitt hjerta och likväl "hålla god min", men
det hjelpes dermed att man försöker qväfva vreden, skingra
bekymren och tysta ned förargelsen i sitt hjerta. Ar någon
ovänlig mot dig så betala honom med vänlighet; derigenom "samlar
du glödande kol på hans hufvud". När förtreterna riktigt hopa
sig omkring, så tänk på "solstrålen i en mörk dal", tvinga dig
att helt lugnt och vackert ställa allt tillrätta utan bannor och
väsen och laga så att ingen af ditt ansigte kan ana huru svårt
och förargligt du haft det. Lär också dina barn i tid lägga
bort sura miner och mulna blickar, var ett föredöme för dem
också deruti. Ett rikt hus med grannlåter och prydnader är
otrefligt om icke vänliga ansigten blicka ut genom fönstren; en
fattig koja, om än aldrig så liten, är treflig och inbjudande oin
menniskorna derinne se vänliga ut. Intet kan göra ett hem så
trefligt som ett vänligt ansigte, ja det är som "solstrålen i en
mörk dal"!
Efter ett litet bra kapitel om förbättringar och uppfinningar
samt af oklokheten ’att hålla fäst vid gamla arbetssätt endast
derför att de äro gamla, afslutas boken med några präktiga ord
om "vårt land". "Äro vi fattiga på guld och silfver, så skola
vi bjuda till att få ett land rikt på goda och skickliga
menniskor. Och på hvem beror det, i första rummet, att bilda sådana
goda och skickliga menniskor? På mödrarna. Du, moder, som
läser detta, betänk hvad du har för ett vigtigt kall! Din lille
gosse skall en gång tjena sitt land, din lilla flicka skall kanske
en gång blifva moder, — haf det för ögonen, bed Gud förläna
dig kraft och förstånd att så uppfostra de små, att de en dag
med heder kunna tjena vårt land.–-Soldaterne tjena
sitt land med svärdet, den lärde med boken, jordbrukaren med
plogen — modren tjenar sitt land, då hon väl uppfostrar sina
barn och vårdar sitt hem. Ifrån hemmet komma barnen ut i
verlden, det är modrens sak att sörja för hemmet. Hemmet är
småbarnskolan, verlden är storskolan, slutförhöret är den
yttersta dagen, då vi alla stå inför vår Fader i himmelen. Så arbeta
då, o! moder, för vårt land, vårt fattiga, sköna Finland!"
Vi sluta med att på det varmaste anbefalla den lilla boken
till våra läsare. Den försvarar sin plats i det fina bokskåpet
lika väl och bättre än Beecher Stowes alla små räfvar, och den
fyller den tomma platsen bredvid bibeln och psalmboken på hörn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
