- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Trettonde årgången. 1871 /
221

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nas stridiga intressen och ehuru vi funnit programmet till det stora
fredsmötet något dunkelt, kunna vi dock ej annat än skänka det
ädla syftet vårt varmaste deltagande. I likhet med de
amerikanska qvinnorna tro vi att krig och blodsutgjutelse strida mot
mensklig och gudomlig rätt i högsta mening. Men "för
menniskornas hårdhets skull" måste ju sjelfva vår Frälsare medgifva
undantagslagar från det allena rätta. Skulle då vi tro oss pa en
gång kunna spränga band, som till och med Han måste
underkasta sig? För sin egen hårdhets skull måste ju det
amerikanska folket, för ej inånga år sedan, sjelft låta sig sönderslitas
af det onaturligaste af alla krig — brödrakriget.

Också här i Europa har det blifvit en bitter nödvändighet
att reda sig till försvar för allt hvad som är ett folk heligast
— friheten. I sjelfva fredens intresse måste vi bereda oss på
kriget. Att i ett sådant ögonblick mana sitt folk till fred och
afväpning vore att svika sin fosterländska och dermed äfven
sin kristliga pligt. Sanningen är, att folken, att menskligheten
ännu icke äro värdiga eller mogna för "fred på jorden". Att
småningom uppfostra dem dertill och sålunda bereda Herrans
väg, det är ju allas vår uppgift. Och vi hoppas och tro, att
ju mera qvinnan vaknar till sjelfmedvetande och känsla af sin
medansvarighet i mensklighetens öde, desto bättre skall detta
fridsarbete gå. Men, "hvad stort sker, sker tyst", säger en af
våra vise; och detta gäller kanske i synnerhet qvinnan, och
särskilt den svetiska qvinnans andel i arbetet. Stora offentliga
möten med tal och allmänna uppmaningar duga icke för oss.
Vi äro lika litet mogna derför som menskligheten för den eviga
fridén. På vårt eget tysta, enkla, svenska sätt, genom det
tryck:a ordet, den fria men ödmjuka handlingen, och,
framförallt, genom det moderliga hem-inflytandets makt, hafva vi länge
sökt bereda oss att medverka för lösningen af mensklighetens
lifsfrågor, och hoppas derunder, framdeles likasom hittills, fa
räkna oss till de ädla amerikanska qvinnornas medarbetare.

Esseide.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:59:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1871/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free