Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
karaktererna, ordnade i olika grupper och sammanbundna med
några få vägledande antydningar.
Splittringen mellan mannens och qvinnans bildningsarbete
inträdde redan med reformationen, fortgick sedan omärkligt under
bela 1500-talet och stegrades ytterligare i och med de på
1600-talet nystiftade läroverken, i hvilka qvinnan icke fick någon
del. Redan Katharina af Pfalz gör en ofantlig åtskilnad i fråga
om sönernas och döttrarnas uppfostran. Så t. ex. försummar
hon aldrig i något bref till Karl Gustaf under lians vistelse vid
akademien att uppmana honom till flit i sina studier, dervid
framhallande än det ena, än det andra ämnet såsom varande af
största vigt. 1 fråga om döttrarna deremot nämnas endast
kristendomsöfningarna samt franska språkets talande, hvartill
de i nödfall borde tvingas. Den allmänna meningen hyllade
sannolikt samma åsigt. Dock fanns en och annan mera fördomsfri
och storsint personlighet som såg saken ur en högre synpunkt; så
folkvännen och konungavännen Johan Skytte. Ifrande för den
allmänna undervisningens upphjelpande, och med personliga
uppoffringar befrämjande densamma från dess lägsta till dess högsta
grader — från abe-stolan i det fattiga Lappland till
statsvetenskapens studium vid universitetet —synes den kloke och
klarseende mannen icke hafva tänkt sig qvinnan lottlös vid utskiftandet
af kunskapens skatter. Visserligen lemnar han hennes andel
tillsvidare beroende af föräldrars och målsmäns godtycke; men
han föregick dock härvid sjelf med ett stort föredöme, i det
ban gaf sina döttrar alldeles samma uppfostran och undervisning
i hemmet som sönerna. Den unga Wendela Skytte (f. 1608,
d. 1629) fick sålunda tillfälle att inom studierna söka ett fält.
för de rika anlag, hvarmed hon blifvit utrustad, och för hvilka
den närmaste, slutna hemkretsen ej skulle hafva erbjudit
tillräckligt utrymme. Redan vid 20 år omtalades hon som den
lärdaste qvinna pä sin tid. Franska, tyska, latin och grekiska
läste och skref hon med samma lätthet, måhända lättare än sitt
modersmål, och hennes efterlemnade bref på latin sägas röja
lika mycken finhet och renhet i stil, som i känsla och omdöme.
Att språkkunskapen dock ej var hennes enda eller
hufvudsakligaste studium finner man deraf, att hon vid 21 år, dä hon
såsom nygift följt sin nian, Hans Kyle, till krigsskådeplatsen
på fastlandet, uppträdde i en disputation mot tyska lärde, för
att vederlägga några af katolicismens satser, hvilket säges hafva
fullkomligt lyckats henne. Långt ifrån att detta skulle hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
