Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
åt Karl Gustaf. Dock synes hon äfven haft sina afundsmän,
att döma af en formlig anklagelse för anslag mot konur.gens
lif, som gjordes emot henne, på grund af en "cörperligen af
djefvulen besatt" pigas utlåtande. På äldre dagar erhöll hon
en statspension af 1500 Daler.
Såsom föregångerska till en Ahlströmer, en Sahlgren m. fl.
sluter sig Maria Sofia de la Gardie till raden af de svenska
qvinnor, hvilka gått som banbrytare för mannen på områden,
från hvilka hon sedan blifvit bortvisad eller i följd af egen
underlägsenhet ej kunnat bibehålla sig.
I bredd ined den boklärda Wendela Skytte och den praktiska
grefvinnan de la Gardie möter oss nu en ny skepnad, en fattig
vallflicka, som, omgifven af sin hjord och med näfverluren i
handen, låter den dunkla barrskogen genljda af sånger, fulla
af en helig, halft bäfvande ingifvelse.
"Såsom fogeln vid ljusan dag sig gläder" så fröjdar sig
hennes hjerta "lustigt och med stor andakt", vid tanken att
"dödens boja är bruten och lifvet skänkes af nåd". Jordens
sorger minnes hon ej mer; när synden vållar henne men, tvår hon
sig ren i sin Frälsares blod; när döden och satan vilja skrämma,
henne, tänker hon att Jesus brutit all deras makt, somnar ljufligt
i lians famn och föres af Ilononi "till den trygga hamnen i
glädjen". Der får hon den herrliga skrud, som brudgummen
lofvat henne "ined äran", och smycken dem ingen kan frånrycka
henne; der möter henne en ljuflig klang af englasång; der ser
hon Guds vänner, med palmer i hand, lofsjunga lammet evigt,
"att tiden ej blifver lång för glädje".
Sådana qväden kunna icke dö. Ingen vet nu något om den
fattiga vallflickan och hennes öde; ingen vet hvem som hört
och upptecknat hennes sång; men i 1695 års psalmbok finna vi,
bland höglärda biskopars och berömda skalders verk, äfven
vallflickan Elsa Aiidersdutters trosglada psalm. En brinnande
kärlek, en bergfast tro och ett lefnadsfriskt sinne, blandade med
det milda svärmeri, som alstras af ensligheten i naturens sköte,
synas hafva utgjort grunddragen i Elsa Andtrsdotters karakter,
om hvilken för öfrigt ingenting är bekant*).
Men om den svenska qvinnan sålunda icke var fremmande
hvarken på den religiösa diskussionens eller den andliga poesiens
*) Vi hufva här följt äldre uppgifter af Svedberg m. fl., men anse oss böra nämna
att Berkman, med förbigående af dessa uppgifter, antagit den märkliga
psalmförfattarens namn vara Elen Marsvin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
