- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Trettonde årgången. 1871 /
317

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

317

en demoraliserad nation, 8amt visa att det arma Frankrikes
barn ännu kunna i nödens stund afkasta sina svagheter och
egna sina bästa, renaste krafter åt dess tjenst. Medborgare!
det är icke en bonnpartist, legitiinist eller orleanist som talut
dessa ord till er, utan en republikan. Icke en republikan från
gårdagen, utan en sådan som lefvat hela sitt lif i samma tro och
oafbrutet hållit sig till samma valspråk: "frihet, jemnlikhet,
broderlighet" , men som ansett och ännu anser att af deesa tre
broderligheten är den ädlaste."

Härpå följde förvirrade rop, dels gillande, dels
fördömande, tilldess slutligen medborgaren ßilia uppsteg, utropande:
"Jag anklagar den mannen såsom en förrädare och en fiende
till sitt land", m. m. m. ra.

Jag råkade vara närvarande vid detta "Bruti söners"
möte, i egenskap af tidningskorrespondent, dock försigtigtvis
gömd tinder en nutionalgardists kepi, och under hela séancen
bibehållande denna värdiga "non intervention", som England
bragt på modet. Då jag gick hem genom de mån ljusa
gatorna, föll det mig dock in att jag möjligen kunde hafva några
mått och steg att taga med afseende på planerna mot Mr
Tricoche. Hade jag följt Englands föredöme, skulle jag
visserligen ej behöft lång betänketid. Allt hvad jag då haft att
göra hade varit att taga ett ark rent papper och skrifva en
känslofull dépèche till medborgaren Bilia, för att erinra honom
att vi lefva i det nittonde århundradet, att menskligheten gått
framåt i civilisation, att det torde vara — mindre — mindre
grannlaga gjordt att skada sin nästa; men att i tilia händelser,
om han vore af annan tanke och fortfore i sin afsigt att
anfalla Mr Tricoche, plundra lians kyrka och hänga honom sjelf
vid närmaste lyktpåle, så ekU1 Je den värde medborgaren under
nlla förhållanden kunna räkna pä min strängaste neutralitet.
Sedan detta vore gjordt, kunde jag lagt armarne i kors ocli
tagit himlen till vittne att jag vore oskyldig i det blod, som
komme att flyta. Men denna politik, ehuru högstämd och ädel,
internationelt taladt, hade dock man och man emellan, det
märkte jag snart, sina ölägenheter, främst det, att icke rädda
den olycklige Jag anmälde derför saken vid närmaste
polisstation, men affärdades med en artig anmodan att ge tillkänna
om verkligen något skulle inträffa. Efter flera lika misslyckade
försök uppspårade jag slutligen en bretagnisk mobilöfverste,
som aldrig hört talas om nonintervention, och som beredvil-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:59:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1871/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free