Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.331
"Christina Wrangels Amma dog af Pesten i Riga, men Gud
bevarade henne för att blifva en Stammoder för 14 Rarn. Dou
Herren vill bevara är alltid utan fara.
o
"Den Egendom jag börda’, Arby i Rasbokil, är jag visst
mycket skyldig på, men måtte Gud välsigna mitt företag, och
0111 Gud bevarar min Älskade Man, så kan han få sluta sina
dagar med mig nära vara Barn, till hvilka jag lemnade Fornby.
I all min stora sorg och bedröfvelse finner jag att en ständig
sysselsättning är mig nödvändig. Måtte detta välsignas af den
Store Guden, sä hjelper han mig att ingifva råd till det som
nyttigt är, och om jag kan förbättra utkomsten för min Man
och Barn, må jag inte glömma att tacka den som gifver. Mätte
Gud styrka min Kiära Man, och bevara honom!
Edla Christiana Rosenstjerna."
En sondotters dotter till krönikeskrifverskan, fröken
Christiana Margretha Silfverstedt, fortsätter slägthistorien,
omtalande huru "Posten" 1735 återvände ur fångenskapen, huru
h in, kommen i närheten af sitt hem, icke vågade sjelf fråga
efter sin hustru, men vid underrättelsen att hon ännu lefde
öiverväldigades af rörelse och utbrast: "sorg och lidande äro
svåra, men häftig glädje verkar!" Vidare ointalas, huru han.
efter att hafva afsändt klockaren med bild om sin stundande
återkomst, skyndade hem, löste i förbifarten de båda
band-hundarne, frigaf de fyra kanariefoglarna "och så till henne med
tårar: ack min vän, när man varit fången i 25 år, kan man ej
se fångar!" Barn och barnabarn, fortfar berätterskan,
efterskickades genast, alla gingo i kyrkan, gjorde bön, och fick
klockaren en liten åker vid kyrkan till åminnelse af hans glada
bud.
Derefter föreställde "Posten" sin medfånge och vän, den
forne uppassaren, Stern, för familjen, sägande: "Han har älskat
mig, och vid Gud, I skolen aldrig öfvergifva honom!"
Slutligen synes hustrun hafva redogjort’ för sin hushållning
under mannens frånvaro och särskildt för åtkomsten af den
nya egendomen.
"Posten sade", förtäljer berätterskan, "huru har du fatt
Alby?" — Då berättade hon att några år efter sedan han blef
fången såldes det, och att hon bördade. med lånta penningar.
".Tag," sade hon, "hade en enda son, som blef gift ined en
älskad Maka, min sorg öfver dig och min 17 Ariga Dotter,
Gud tog igen, samt min yngsta Sons död, allt fordrade en jemn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
