Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.345
nan» blef också i samma dagar <ynlig i bokhandeln. Redan
detta bevisade ett stort och allmänt intresse för frågan och en
ovanligt mångsidig behandling af densamma. Men det var ännu
icke allt. Helt oberoende af dessa med direkt inverkan på
riksdagens beslut afsedda skrifter utkom under hösten eller början
af vintern det häfte, vi härmedelst rekommendera till
allmänhetens uppmärksamhet. I detsamma finnes uämligen upptagna och
behandlade nästan alla de Irågor, som innefattas under det
mångtydiga uttrycket: »qvinnans emancipation». Strax i inledningen
inviger torf. sig till det svagare könets riddare med följande ord:
»För sakens skull jag ämnar allt fördraga.
Fåfängans skinn ma svida aldrig så
och min Pegas tar gerna dubbel aga,
om dervid skonas »en af dessa små»,
som alltför länge utan mod att klaga,
ja, utan mod ens att sin rätt första,
slafbundits uti kedjor, starkt förgylda,
och under namn af smycken, artigt skylda.
Derpå följer en framställning af de orättvisor, qvinnorna under
nuvarande sociala förhållanden äro underkastade; en
framställning, som vexlar mellan à ena sidan bitande och qvicka infall
och reflektioner och å den andra en lefvande målning af personer
och tilldragelser, egnade att illustrera de uttalade satserna. An
samspråkar förf. sjelf med sin sångmö och meddelar henne under
en promenad genom Stockholms gator ut åt Saltsjöns lummiga
stränder sina åsigter om diverse skefva förhållanden inom vårt
samhälle; än äro dessa båda individer förvandlade till hjelten
och hjeltinnan Fredrik och Adéle, som en tid efter smekmånadens
utgång finna åtskilliga skäl till missnöje med hvarandra. Han
sitter borta på klubben och spelar och dricker tills långt inpå
natten; — hon väntar först med middagen, sedan med
théserve-ringen och söker att med musik, arbete och läsning fördrifva den
långsamma tiden. Då klockan slår tolf på natten sitter hon
ännu vid boken:
—––»Der fann dig ock
den afundsvärda, vallmokrönta guden,
som smög sin kyss på dina ögonlock;
en kyss så lätt och ljuf, att, märkte du den,
du icke kunde motstå den ändock,
Din ungdom dukar under för naturen,
här understödd af skönliteraturen.»
Tidtkrift för hemmet. 13:de. årg. fi:e häftet.
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
