Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
Inom de högre kretsarne i Paris höjer man blott pa axlarne;
ingen tror sig kunna se längre än en månad framåt. Tröttheten
är den allmännaste känslan: skedde blott något oväntadt skulle
man finna sig deruti.
Till och med inom vår protestantiska kyrka, der man väl
eljest borde kunna hoppas pa frid, råder för ögonblicket den
bittraste strid. *) De franska protestanterna, som under tvänne
sekler varit förnekade att sjelfva handhafva styrelsen af sina
angelägenheter, hafva under denna långa tidrymd blifvit oeniga om
vår religions hufvudpunkter. Några prester predika evangelium
rent, andra hafva skapat sig en ny Kristus, en religion till
husbehof, hvari allt öfvernaturligt är förkastadt. Den ena söndagen
kunde man få höra att det blott finnes en väg till saligheten:
Kristus; den andra söndagen förkunnades från samma predikstol
att Gud åtnöjer sig med en s. k. ren vandel. Denna förvirring,
som en ädel afliden (Adolphe Monod) kallat "un désordre mortel
måste upphöra. De franska protestanterna hafva ändtligen vunnit
hvad de så länge eftersträfvat, inrättandet af egna synoder för
att ordna sina angelägenheter och fastställa sina lagar.
Den första synoden öppnades d. 6:te Juni, och det visade
sig snart att det ligger en större klyfta mellan protestanterna
inbördes, än mellan protestanter och katoliker, hvilka hafva
gemensamt tron på en gudomlig Kristus. Synoden är delad i
tvänne grupper: de ortodoxe eller högern, och rationalisterna. På
de förstnämndas sida befinna sig alla gamla, med den älskvärde
Guizot i spetsen, som vid sina åttiofyra år var mera
imponerande än på spetsen af sin makt, då ban vid den första
sammankomsten kraftigt trädde upp för den tro, som gjort de gamle
Hugenotterna så starka. I den långa svarta rocken och det
8ilfverhvita håret stod han sjelf som en gripande uppenbarelse
från förgångna tider. På venstra sidan är allt hvad ungt,
snillrikt och entusiastiskt, som finnes i församlingen. Dessa tvänne
partier förde nu en hel månad den mest förbittrade strid. De
gamle kunna icke gifva efter och de unga vilja det icke. "Hvad
rå vi för’’, utropa de sednare, "att I ären förstenade i gamla
traditioner? Skola vi blifva lidande derför att vi hafva ett högre
ideal än fädrens föråldrade tro. Vi äro det nva stycket på det
gamla klädet, det nya vinet i de gamla flaskorna. Allt hvad
*) Eharu ej i alla punkter delande förf:ns uppfattning af denna strid, anser
liedm sig dock böra meddela den målande skildringen deraf oförändrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
