- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Fjortonde årgången. 1872 /
242

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

242

af den ungdomens förtjusning, med hvilken vi första gången hörde
det lefvande ordet, likasom en älsklingsmelodi fråu vår barndom
framtrollar glada, länge förgätna bilder för vårt inre öga.

I förhoppning, att inga oförutsedda omständigheter skola
hindra förf:n att uppfylla sitt löfte att framdeles utgifva de med
så mycket intresse följda föredragen om Maria Stuart och
Elisabeth, säga vi honom för denna gång farväl, och tillägga blott
ett förväntansfullt: Auf Wiedersehen!

Emund Gammal.

32, Huru kan qvinnan bidraga till arbetarfrågans

lösning?

Arbetarfrågan har blifvit dagens mest brännande fråga.
Öfver allt i alla länder, inom alla klasser och kretsar, söker
man dess lösning, eller åtminstone medlen att förekomma de
våldsamma brytningar den bär i sitt sköte, lledan för fyra år
sedan upptog Tidskrift för Hemmet denna fråga. Yi sågo den
då i dess stora allmänna drag, i det vi kastade en blick på
arbetarerörelsens uppkomst och derifrån ledde oss till
samverk-samhetsföreningarne såsom dess resultat, samt slutligen sökte
framhålla qvinnans — arbetarhustruns och den qvinliga
yrkes-idkarens så väl som den bemedlade qvinnans — uppgift med
afseende på dem. Yi tro ännu på de slutsatser, hvartill dessa
studier ledde oss. Yi tro att arbetaren bör hafva sin andel af
de rikedomar han skapar; att samverksamhetsföreningar för så
väl produktiva som besparande ändamål mellan arbetarne sjelfva,
eller mellan dem och arbetsgifvaren, innebära den bästa om ej
den enda lösningen af frågan; att dylika föreningar, understödda
af allmänna medel, torde vara önskvärda såsom
öfvergångsformer, samt slutligen att goda folkskrifter i dithörande ämnen,
spridda och förklarade af män och qvinnor af bildade klasser
äro nödvändiga banbrytare för dylika företag. Väl hafva
åtskilliga föreningar, synnerligast i Stockholm, efter kort
varaktighet gått om intet; andra ha fått en mindre god riktning, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:00:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1872/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free