Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
genom den öppna dörren till prostfars rum, der värdfolket i hvar
sin länstol blundade den vanliga lilla middagsblunden; och när
jag nu dertill lägger — det bästa till sist — magister docens
gömmande sitt inbillade belvederiska hufvud bakom nyaste
tidningsbladet, så kan ni visst föreställa er, huru der såg ut i gröna
förmaket i V:s prestgård den der stilla middagsstunden på nyåret.
Ingen anade, att det blåste upp till storm från
tidningsspalterna, förrän magistern häftigt utbrast, i det ban vredgad
kramade bladet i sin hand:
"De äro då rent bindgalna!"
"Hvilka?" frågade jag förskräckt och obehagligt störd i min
sista lilla betraktelse.
"Ah, dessa skribenter, pratmakare och reformatorer; dessa
pennfäktare utan rim och reson, som draga i härnad för qvinnans
så kallade rättigheter, som vilja göra henne till ett oting och
framför allt betaga henne just den sköna rättigheten att vara
qvinna!"
"Det var betänkligt", sade jag kort.
"Mer än betänkligt, det är vanvettigt", svarade magistern och
förde fingrarna upprepade gånger genom sitt upprättstående hår.
"Hennes sfer är hemmet, naturen har sjelf anvisat henne den
’Garde la reine", hördes Ottos röst.
"— och nu äflas man att göra henne likställig med mannen,
som det heter, och föra henne in på banor, der hon blir en
afgjord motsats till hvad hon bör vara och, som sagdt, ett
fullkomligt oting."
"Jaha", sade jag och tog till strumpstickorna, "det är sant,
en motsats — hon är nu i hög grad ett ofullkomligt ting."
Magistern såg på mig, men jag såg på afvig-maskan ocli
låtsade som märkte jag det ej.
Han fortfor: "Man har belt nyss drifvit igenom att göra
henne myndig, och följderna skola nog ej utebli —"
"Nej, jag hoppas visst det", inföll jag.
"— och nu skriker man på nya rättigheter; man vill hon
skall studera, och bland abstrakta spekulationer och teorier skall
det qvinlighetens fina doft, som utgör hennes ovanskliga prydnad,
snart ohjelpligt dunsta bort."
Der hade vi "doftet" igen!
"Det skall bli trefligt", inföll studenten och strök mustaschen
in spe, "när hon kommer med pä sexorna, att se henne med
cigarren i munnen och glaset i hand."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
