Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
— En ny ströskrift till belysning af frågans ställning och
särskildt af öfverläggningen vid juristmötet i Kjöbenhavn liar
utkom mit;
— en förening liar, under benämning "föreningen för gift
qvinnas eganderätt", bildat sig för att verka för frågans lösning
i syfte att makarna må råda livar och en öfver sin egendom och
ar bets förtjenst;
— en motion i samma syfte har af en medlem i 2:dra
kammaren, Herr Walldén, ingifvit» till riksdagen;
lagutskottet har utfärdadt denna motion med "ett bleklagdt
nej;"
— en reservation mot utskottets beslut, har afgifvits af en ansedd
jurist, Herr Philipson, hvari påyrkas egendomsgemenskapens
bibehållande och målsmansrättens upphäfvande, således i det närmaste
hvad vi uttalat som vårt önskningsmål.
Detta var hvad vi kunna kalla den första akten i stycket,
der den egentliga handlingen förberedes. Den andra började med
föreningens sammankomst den 13 Mars, i hvilken många af
riksdagens ledamöter deltogo och hvarunder frågan af framstående
talare erhöll en intressant och mångsidig belysning. Icke minst
varmt förordades den af landtbefolkningens representanter, hvilka
bland annat yttrade, att det äktenskapliga förtroendet, långt ifrån
att förlora skulle vinna pä en större likställighet mellan makarne;
att många lyckliga äktenskap visserligen funnes, men detta i trots
af ej såsom man ville låta påskina i följd af lagen, m. m. Med
synnerlig värme framhöll Herr Siljeström reformens vigt ur etisk
synpunkt. Resultatet af föreningens sammankomst var beslutet
att söka verka för en anslutning till Herr Philipsons reservation
vid den stundande diskussionen i kamrarne rörande lagutskottets
betänkande.
Riksdagsdebatterna bilda 3:dje akten i vårt lilla drama eller
sista ledet i den utvecklingskedja frågan genomgått. De egde
rim den 15:de Mars, i första kammaren pa förmiddagen, i den
andra först vid nattens inbrott. En vackrare och mera
intressant debatt än den i första kammaren får man sällan höra.
Icke som skulle motståndaren uteblifvit, eller låtit sig nedtystas;
långt derifrån! Men de tvänne vapen man hittills inom dessa
kretsar hufvudsakligen begagnat för att bestrida reformer af denna
art — åtlöjets och det ridderliga frasmakeriets — voro utbytta
mot den lugna och allvarliga bevisningen. Man gaf och tog skäl,
man erkände det teoretiskt riktiga, äfven der man förklarade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
