Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
Der fanns ännu något af dess ljus på hennes unga rena panna,
på hennes hvita krage, på hennes hopknäppta hvita händer, men
allt försvann långsamt. Den bönfallande qvinnan hade släpat sig
på sina knän till hennes sida.
"Jag vet, att det behöfs tid att tänka efter. Jag skall vänta
här hela natten, men jag kan inte gå förr än ni talat vid mig.
Ack säg inte nej! Oh! ni vill! jag ser det i ert ljufva ansigte,
samma ljufva ansigte jag sett i mina drömmar. Jag ser det på
era ögon, Miss Mary! Ni vill taga min gosse med er!"
Den sista röda strålen steg högre, göt något af sin glans
öfver den unga flickans ögon, dallrade bort och försvann. Solen
hade gått ned i Red Gulch. I den tysta skymningen klang Miss
Marys röst full af behag.
"Jag skall taga gossen. Skicka honom till mig i qväll."
Den lyckliga modren lyftade Miss Mary’s klädningsfåll till
sina läppar. Hon ville så gerna gömma sitt heta ansigte i dess
jungfruliga veck, men hon vågade icke, utan steg upp.
"Känner... den der herrn er afsigt?" frågade Miss Mary
plötsligt.
"Nej, och inte bryr han sig heller derom. Han har till och
med aldrig sett barnet."
"Gå genast till honom ... i qväll... nu! Säg honom hvad
ni gjort. Säg honom, att jag har tagit hans barn med mig, och
säg honom att han får aldrig se ... sitt barn mer. Hvar helst
det må vara, får han icke komma dit, hvart helst jag för det,
får han icke följa efter. ^Se så, gå nu, jag är trött och... har
ännu mycket att göra."
De gingo tillsammans till dörren. På tröskeln vände sig
qvinnan om.
"God natt!"
Ilon ville ännu en gång falla ned till Miss Mary’s fötter,
men i samma ögonblick räckte den unga flickan ut sina armar
och slöt den syndfulla qvinnan till sitt bröst ett enda kort
ögonblick. I nästa stund var hon borta, och Miss Mary tillslöt och
stängde dörren.
Det var med en känsla af stort ansvar som "hedningen
Bill" följande morgon fattade Slumgullion-diligensens tömmar, ty
skollärarinnan var en af hans passagerare. Då han kom ut på
stora landsvägen, stannade han plötsligt sina hästar på tillsägelse.;
af en behagfull röst inifrån, och väntade vördnadsfullt, medan
Tommy, på Miss Mary’s vink, hoppade ut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
