Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
301
efter den andra, af samma lätta och qvicka penna. "Illusionerna".
"Axel" och "Ståndsparalleller" torde af denna romancykel intaga
främsta rummet såsom estetiska produkter. Småningom blef det
bekant att författarinnan var Friherrinnan Sophie von Knorring,
född Zeloiu. Hennes arbeten lästes med mycken begärlighet och
man beundrar ännu förf:ns stil under det man dock i inånga af
hennes romaner saknar den djupare och renare halt, som lyfter
dikten till konstverk. Höjdpunkten af hennes författarskap
betecknas af den förträffliga romanen "Torparen", hvilken dessutom
är af särskild litteraturhistorisk betydelse såsom det första försöket
inom vår litteratur att göra folklifvet ocli folkkarakteren till
föremål för en genomförd konstnärlig skildring. Hennes skrifter
öfversattes på flera fremmande språk och rönte synnerligast i
Tyskland mycken framgång. Friherrinnan v. Knorring fortfor att
skrifva dels romaner, dels resebref m. m. till 1848, då hon efter
en längre tids sjukdom afled.
Innan Friherrinnan v. Knorrings anonymitet blifvit
genomskådad uppträdde ännu en annan okänd författarinna med en
roman, "Waldemar Klein", som inom fyra år efterföljdes af sju
andra, bland hvilka isynnerhet "Rosen på Tistelön" (1842)
tillvann sig allmänhetens lifliga sympatier. Här var det icke, såsom
hos Fredrika Bremer, skildringen af hemlifvet inom den högsta
och ädlaste bildningens kretsar, som anslog läsaren; icke heller,
såsom hos Friherrinnan von Knorring, det luftiga och eleganta
men konstlade salongslifvet eller det egentliga folklifvet, utan
här var det den svenska medelklassens lif, företrädesvis utmed
kusterna, och uppfriskadt med en och annan tillsats af ypperligt
skildradt ejömanslif, som i starka och färgrika bilder trädde läsaren
till mötes.
Författarinnan till de populära romanerna blef snart känd
under namnet Emilie Flygare, hvartill sedermera fogades det
namn hon erhöll i ett andra gifte: Carlén. Af tjugosju romaner,
som man har af hennes hand, torde "Enslingen pa
Johannes-skäret", vara. den i estetiskt hänseende mest fulländade.
"Jungfru-tornet" och "Ett köpmanshus i skärgården" äro deremot rikast på
kraftiga och lefvande kai aktersskildringar. Fru Flygare-Carléns
romaner hafva blifvit öfversatta på de flesta europeiska språk
och i väsentlig mån bidragit att göra den svenska skönlitteraturen
känd och ansedd i utlandet. Värdet af den produktiva
författarinnans alster är för öfrigt ganska vexlande. Man har af fru
Flygare-Carlén arbeten, hvilka alltid skola räknas bland den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
