Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•196
någonsin sången talar af hjertats fullhet, och lifsinnehållet,
obundet af reflexionen, strömmar öfver i dikten. E. B. B.
var alltid trogen den uppgift hon i den nyss anförda sången
om Pan gifvit skalden, och när hon felar, är det aldrig i känslan
sjelf utan i dess uttryck, aldrig i ingifvelsens art, men i dess
klarhet, ej sällan mot smak och måtta, men aldrig mot
samvetet. Hennes formella fel kunna i mycket återföras till
hennes ensliga studie- och sjuklingslif; som Stcdman
påpekar hade hon lärt sig engelskan mera genom böcker än
samtal; detta gjorde henne okänslig för det stötande i de
ofta felaktiga rim eller föråldrade och osköna ord hon
använde. Svagheten i hennes skaldelynne är under denna tid
mycket liknande den i Shelleys: hennes känsla grep henne
ofta så mäktigt, att hon icke kunde beherrska densamma,
utan den bröt fram som en hejdlös tanke- och bildström,
lik lavan, som eger sjudande eldprakt i ett vulkaniskt inre,
men som, då den ser dagen i den kallare luften, stelnar
i underliga former, hvilka för åskådaren ega intresse blott som
vittnen om ursprunget från ett djup af flammor. Då desse
skalder deremot icke varit gripna af sitt ämne utan på måfå
gripit det, blir deras diktning ofta mera spasmodisk än
ett utbrott af friska krafter, mera kommen från nerverna
än från hjertat. Äfven denna brist ökades hos E. B. B.
genom hennes enformiga sjukdomsår, under hvilka hennes
inbillning närdes blott i andra hand, och riktades mot grubbel
öfver lifvet i stället för att vinna stoff till besjungande af lifvet.
Hon blef i viss mån hvad hon sjelf kallat »self-centred»; en fara
för skalden lika stor som den, att sakna en personlighet. Då
hennes erfarenheter till stor del voro inskränkta till de redan
ofta genomlefda känslorna, blefvo dessa stundom lagda under ett
fantasiens mikroskop, som omåttligt förstorade dem. Till
sorgen öfver broderns, moderns, samt andra dyrbara vänners
död, medförde ohelsan sina särskilda pröfningar: ett mattadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
