Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
äkedsblick på de inflytanden, som för hennes egen utveckling
varit så djupt bestämmande. Hon var då redan inne i dödens
skuggor, men de omslöto henne icke förr iin hennes öga fått
skönja gryningen af Italiens uppgående frihetsdag. Hon dog
den 29 Juni 1861 i Firenze. Vid hennes der bäddade graf
sörjde samman med England Italiens nu enade folk, hvars
Trihetssak hon sjungit i odödliga sånger och hvars hopp hon
[tolkat under tider då det sjelft förtviflad
Om man i en sista återblick på denna vårt århundrades
största qvinliga skald, samlar de i det föregående spridda
dragen, framstår bilden af ett lyrisk temperament, elektriskt
känsligt åt hvarje håll; med hänförelsen till sitt kännemärke
ioch bildspråket till sitt uttryck; med en sällsynt djup
aningsförmåga, en lidelse för sanningen, hvilka stärktes af en
mångsidig bildning; en rik, stolt och fint danad personlighet, med
en så modern styrka i känslans sjelfmedvetenhet, att hon blef
individualitetens skaldinna och i denna subjektiva anläggning
egde sin storhet. I följd häraf har hon åt qvinnolitteraturens
århundrade gifvit ett typiskt diktverk af skaldens och särskildt
den qvinliga skaldens utveckling, ett diktverk, genom hvilket
den engelska poesiens individualitetsgrundsats eger ett af sina
högsta uttryck i en personlighet, som är skaldens egen och
i en konståsigt, som häfdar att i poesien »själarues tid är
kommen». Från den engelska naturgrunden stammar den
lidelse för frihet och rättvisa, hvilken band hennes namn och
diktning till en af århundradets stora frihetsbragder och den
syn för verkligheten, som kom henne att häfda att diktens
rötter bli starkare ju djupare de tränga ned i samtidens lif.
[Under ett tidsskede, då misstydning af frihetens och
personlighetens begrepp och känslan af det närvarandes brister hos
den skaldeflock hon tillhörde ofta vardt tygellös sjelfviskhet,
förtviflan eller förakt — förnekelse af allt hopp både för tiden
och evigheten — bibehöll hon en orubblig tro på mensklig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
