- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondeandra årgången. 1880 /
282

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

■282

ter också till främmande land. Det franska ordet hatneciu »by»
och namnet på den stad i Picardie, där Napoleon JII,
»fästningsfången från Hann, satt fången efter sin misslyckade
expedition 1840 — dylika ord vittna om att germaner en gång
upprättat sig hem äfven på de latinska folkens jord.

Också till lapparnes och deras stamslägtingars språk har
ordet banat sig väg, och har där fått en religiös användning. Såsom
nordbon fordom talade om Hel-heim (vårt hel-vete), så känna
äfven de hedniska lapparne ett underjordiskt straffets rike och
nämna detta tuonen-(h]ahns »dödsverlden». Från finnarnes
Kalevala är samma »verld» oss bekant under namnet Tuonela
»Tuo-ni’s, dödsgudens boning». Äfven tuoni är enligt Castrén
troligen ett germaniskt lån, sammanhängande med stammen dö,
hvars d i en lapps eller finnes mun alltid måste öfvergå till t.
Det är uppenbart att vi i dessa och andra mytologiska lån se
de intressanta spåren af en förhistoriskt samfärdsel mellan de
finska folken och våra ännu ej kristnade förfader. Språket
företer många dylika bevis; vi påminna ock om finnarnes allitererande
versform, hvilken de måste hafva lärt af germanerna på en tid
då ännu sådan poesi hos dessa var gängse. Ilos oss qvarstår minnet
af denna versform nu blott i sådana urgamla förbindelser som dem,
hvilka ordet llws ingått med hem, eller hull med hår o. s. v.

Men hur mycket än germanerna i sina skilda stammar må hafva
vandrat eller framdeles komma att vandra, och med dem deras språk,
skall dock alltid — vare detta här vår slutanmärkning — själfva
tillvaron af sådana ord som hemsjuka,home-sickness, Heimwch visa
forskaren, som bläddrar i ett lexikon öfver deras språk, att en
känsla för hemmet funnits hos dessa folk, så stark att den till
och med kunnat uppträda med en sjukdoms kraft. Ej
förgäfves har ordspråket hos nästan alla germaniska folk med samma
rim inplantat satsen:

öst, väst,

hemma bäst!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:01:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1880/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free