Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sid.
henne jämte mannen, skaffa större kraft at förbindelser, som
mannen såsom familjens målsman gör, samt att, i händelse
mannen blir sinnessvag eller är frånvarande eller förlöper
hustrun, i hans ställe taga vård om boet och dess egendom.
Men dessa fall af dispositions-befogenhet äro dels af blott
negativ och subsidiär natur i det de angå
förmögenhetsaHå-telse i förening med mannen, och dels endast rent tillfälliga
undantagsfall, så att man väl kan säga, att om än den gifta
kvinnan i principen är erkänd såsom en myndig person, hon
dock i verkligheten i det stora hela befinner sig i ett
tillstånd, som är lika med den omyndiges. Om man därför
jämför hennes ställning med den ogifta kvinnans, hvilken, såvidt
hon upnått stadgad ålder, fritt förfogar öfver sin egendom,
finner man ännu tydligare hvilken underordnad plats, hon
såsom gift har; och dock har den gifta kvinnan af ålder i
jämförelse med den ogifta intagit en mera gynnad ställning.
Huru böra då dessa missförhållanden och särskildt det
sist nämda afhjälpas? Huru böra då makarnes
förmögenhetsförhållanden legalt ordnas? Detta är vår andra fråga.
Innan vi inlåta oss på denna frågas besvarande anse vi
lämpligt att taga en öfversikt öfver de hos olika folk antagna
systemen för ordnande af makarnes egendomsförhållanden.
Mot lämpligheten häraf kan visserligen anmärkas, att vi väl ej
böra låna någon bestämmelse från annat folk, utan byggande på
uationel grundval, utveckla lagstiftningen om makarnes
egendomsförhållanden, sådan vi från våra förfäder fått henne, dock
med införande af de modifikationer, som af en förändrad
up-fattning kunna påkallas. Att så förfara finna vi väl önskligt,
om man därmed kan komma till det mål, som man såsom det
rätta anser sig böra sträfva till. Men om man därigenom
blott invecklar sig i svårigheter och motsägelser, inse vi ej,
hvarför man skulle underlåta att hemta från främmande folk,
hvad man finner vara ändamålsenligt, äfven om man
därigenom skulle komma att förkasta något af inhemskt ursprung.
Vi anse, att man inom rättens område i allmänhet altför
ängsligt sluter sig inom sig själf och till följd däraf visar
öfverdrifven obenägenhet mot det goda som därutom är att finna.
Detta är dock blott ett allmänt uttalande med afseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
