Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•304
för deras åsigter, som lemnats af Emund Gammal i hans
arbete: »Qvinnofrågan». (Stockholm 1880.)
Vi skola inskränka oss till en redogörelse för de
märkligaste företeelserna i den franska kvinnofrågan under de sista
O O
tre ären. Men först några allmänna anmärkningar.
Det första, som väcker vår uppmärksamhet, är det
förhållandet, att den franska kvinnan mindre än något annat
lands kvinna intresserar sig för sitt köns framåtskridande, och
detta’ på samma gång som politiska och andra sociala frågor
lifligare dryftas i Frankrike än annanstädes och som lagstiftningen
för kvinnan där är orättvisare än i de flesta andra land. Att
äfven Frankrike äger många kvinnor med lifligt intresse för
sitt köns utveckling hafva vi härmed icke nekat, endast att de
ej äro så många, som man kunde förmoda.
Orsakerna till detta förhållande äro enligt vårt förmenande
följande:
Först den stora makt kvinnan har i Frankrike blott såsom
kvinna. »Oü est la femme» lyder ett franskt ordspråk, och
ingenstädes torde mannen vara så beroende af modren, systern,
hustrun och älskarinnan, som just i Frankrike. Det är den
husliga toffelns förlofvade laud och har så varit, alt sedan
chevaleriets dagar. Hela Europa har hemtat sitt ordförråd af
artighets och vördnadsuttryck för kvinnan från detta land.
Genom detta sitt inflytande har fransyskan spelat en större
politisk roll under de förflutna århundradena än något annat
lands kvinna, och det kan ej väcka vår förundran om en
fransyska drager i tvifvelsmål, huruvida någon lagstiftning i
verlden kan förbättra den undantagsställning, som hon genom
sin egen älskvärdhet och det manliga slägtets svaghet sedan
långliga tider förskaffat sig.
För det andra det ringa antal ogifta kvinnor, som finnes
i Frankrike, beroende dels af att en stor numerisk likhet
förefinnes mellan könen, dels af det sätt hvarpå giftermålen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
