Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
928 Martensen ock Kierkegaard.
\
huru åe uppvuxit, ur den andligå jordmån som der jemt och ttf~
y erall t är utbredd. Det är också endast ur denna nationens rika
grufva af saqn bildning som staten kunnat hemta de verkliga
krafter med b vilka den mätt i en olika strid. För enhvar måste
vara ögonskenligt, att det är danska folkets anda, icke dess
harars makt, som segrat och att detf är samma anda som, närd
af en hög nationell bildning, visat sig verksam i ett lyckligt om^
danande af statsskicket.
Mer än en gång skall säkert denna tidskrift kännå sig
uppfordrad att egna en blick åt de rika litterära företeelserna i
grannriket; i För närvarande vilja vi endast påminna om tvenne namn,
som i sig innefatta tvenne hvarandra fullständiggörandé
riktningar i litteraturen: Martensen och Kierkegaard. Martensen är
för vår svenska allmänhet ett redan kändt och älskadt namn.
Kierkegaard åter är nästan okänd. Åtminstone finnes intet om
honom i tryck, utom de sex duodessidor som Orvar Odd i
flyktig brefstil meddelat, och hvilkas innehåll till största delen rörer
sig omkring författarens yttre personlighet*). Vår teckning
der-. emot har till ändamål att företrädesvis skildra hans inre, litterära
personlighet och om möjligt påvisa dennas utveckling. Den
författande, icke den «promenerande» Kierkegaard är hufvudsäken
för oss; och vi inlåta icke oss, som Orvar Odd, på den frågan,
huru Kierkegaard kau hafva tid att satotoånskrifva så många ooh
"så tjocka arbeten. .
~y Vi hafvä ställt Martensen och Kierkegaard vid sidan af hvar—
andra, för att genast i början, fastän blott i allmänhet, göra
läsaren förtrogen med den litterärhistoriska ståndpunkt som vår
författare intager. Man må dock icke sålunda fatta vårå ord,
’sOm om vi med dem velat antyda någon samverkan, af hvad
slag Som helst , nämda litterära storheter emellan. Kierkegaard
Skulle åtspord på det bestämdaste förklara sig mot hvilket
kamratskap éom helst, kanske aldramest mot Martensens. Icke
desto mindre fullständiggöra, såsom nämdes, dessa personligheter
hvarandra, liksom i gudsförhållandet tron och vetandet. Under
det i Martensen den af tron befruktade tankekraften söker pft
uppenbarélsens väg att fatta den Gud soto i sitt återlösnings-
*) Se ”maiden Sundet." Sthlto, 1846, in lfccv Del-D,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
