Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ma öfver länen, och ingen konung kunde förminska denaarätfc
för sina efterträdare, så kunde ej heUer länen gifvas för längre
tid än konungens lifstid, eller ens för längre tid än konungen
fenn för god t. De voro således på behaglig tid förlän ta, hvilket
stundom också finnes i sjelfva. förlä ningshrefvet uttryckt1)* Dock
finner man många förläningar vara gifna på lifstid, utan att en
gång vilkoret att hos en ny konungsökastadfästelse finnes
utsatt *). Detta måste dock häfva varit ett underförstådt vilkor,
emedan förläningens bibehållande, alltid lagligen berodde på den
nya konungens välbehag. Mén derföre låg det ock i de storas
intresse att så mycket söm möjligt söka inskränka denöa;konungens
fria förlän ingsrätt;, och de främmande konungarnes tilltag att in-*
draga utlänningar i landet gaf. dem vapen i händer, emedan de
genom att binda konungarnes händer i detta afseende på en gåqg
försvarade landets och sitt eget intresse. I konung Alhréchts
för-skrifning 4374 är förhållandet mellan konung och råd till dén
grad omkastad t. att kontongeu öfverlemnar slotten i rådets vård
och rådet skall tillsätta fogdar med konungens råd.. Deremot
under Margreta och Erik var öfvermakten hos konungen, så att till
och med en inför rådet öfvérbevisad brottsling af konungen
bibehölls såsom fogde8). Mén Chrisiofer måste förbinda sig att
hvarken gifva éller åtentaga län utan rådets råd och éärdeles de sex
herrars som slottélofvén står uppå (om detta uttryck längre fram).
Denna.sin förbindelse höll han så litet, att,ingen svensk konung
synes hafva gjort tätare, ombyten med länen ; för honom voro för-*
läningsbrefven en inkomstkälla och ett medel att mot hvarandra
*) T. ex. i förläningsbrefvet på Östhammar till erkebiskop Nils Rag-»
yaldsson 1442 (Lagerbring 1^. 542). Försäkringsbrefvet for Knut
Ma-thiaeson 1288. Sv. Dipl. 2338. För Marquard Spliit 1449 ”så länge
vår nåd tillsäger.” Örig. i Nord. Sami.
*) T. ex. Örebro till Engelbrecht , Rasbohundare till Erik Puke
(Halmstad Dagt. 1435), Finland till Karl Knutsson (Er. 01. p. 149. Jfr Brings
Sami. IL 275)» Waala härad ooh Ösmo socken till Anund Bengtsson
(Brings Sami. II. 256), Abo stift m. m. till Sten Sture (Hvitfeld 1020),
Tavästebus till Christina Gyllenstjerna ^Christiern Ifcs bref hos Hadorpb
till Rimkr. p. 448). ~
®) Se berättelsen om Jösse Ericsson i Rimkr. p. 66 och 67 (vi
ci-tére efter upplagan i Scr. R. S.). Jfr de tolf skifcjomönnens dom 1435
die Luc» §.12 (Hadorpb till Rimkr.). >
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
