Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olika slag af län*
ningen, tttf drottningen, tilldess Erik uppnått laga ålder,
seder-fnera till honom , och i händelse af hans död till de andra «våre
liffserffherskaffter» 1 * *). Genom tronföljdens stadgande upphörde
naturligtvis dessa viikon vid förläningarne att vara nödvändiga*
’ ■ Vi hafva nämt att förlänlng ursprungligen var ett
öfverlåtände på någon konungens man af någon viss inkomst, en
kungsgård, en landsort, én skatt o. s. v. De vilkor på hvilka en
sådan öfverlåtelse skedde voro olika; länstagaren var naturligtvis
efter regeln förbunden till trohet mot konungen o£h åtlydnad
för hans bud» Men dessutom skulle i han antingen; redovisa för
uppbörden, i hvilket fall konungen således var att betrakta Så*+
som förlagsman; eller ock skulle han för fbrläningen fullgörai vissa
bestämda skyldigheter, isynnerhet krigstjenst med ett visst antal
krigare, för hvilkas underhåll man kan anse inkomsten af länet
hafva varit en ersättning. Det sednare blef det vanliga, och
der-igenom en farlig tillökning i makt leihnad åt de store, som ofta
använde den emot konungen. Troligt är ock att i Sverige,
liksom i Danmark, förekommit s. k. län på afgift, d. v. s. att
läntaga ren förbundit sig till en bestämd årlig afgift af länet;
åtminstone under Gustaf I:s tid i förekomma med säkerhet dylika
läns-vilkor. I begge dessa fall, både vid län på krigstjenst och län
på afgift, är län tagaren att betrakta såsom förlagsman.
Menäf-ven det förstnämda sättet, eller att lemna län på räkenskap,
bibehöll sig; under Erik af Pommern innehade till och med en
ärkebiskop-på sådana vilkor ett slott med derunder lydande
landsort*). Under Carl Knutssons regering klagade de store;
att konungen icke lemnade dem län, och att de derföre «ioke
kunde försörja sina anhängare och underhålla sina svenner,
émedan de hade föga eller intet i underhåll af kronan9). Men
då det dr bevisligt att de flesta slott och landsorter verkligen
voro bortförlänja åt de stora herrarne4), så måste deras klago-
l) Slottslofve-bref för Thure Persson m. fl. på Stockholm 7 Sept.
1542, Reg. f. 84; för Mons Svensson m. fl. på Stegeborg 29 Jul. 1544,
f. 250 m. fl.‘ st. N
a) Lagerbring .IV. 330. Peder Rynings räkenskap för 3 år som han
innehaft Borckholms län, 1420, bland Nordins afskrifter af permbref,
ehuru i årtalen synes vara någon felskrifning.
*) Ericus 01. 140, 159, 160. Jfr M. R. Kr. p. 260.
4) Lagerbring IV. 525.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
