Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke blef noga iakttaget; men månne ej detta, såsom Geijer
också yttrar, låg i sakens natur, då beslutet derom var så o-*
fullständigt och föga sammanhängande. Dft reduktionen bragtes
till fullständigt utförande hade dessutom en förändring inträffat
i konung Gustafs ställning till folket och dess representanter,
hvilken utan tvifvel varit af stor betydenhet för hans senare
regering.
Det är bekant att reformationen, som böljade med en protest
mot all yttre auktoritet, snart var förd ig att helt enkelt
öfver-flytta på de verldsligä furstarne hela den myndighet och de
rättigheter, som åtminstone i afseende på kyrkans yttre
förhållanden förut tillhört påfvemäkten. Vid riksdagen i Vesterås
4527 begynte redan konungen att intaga den plats som den
fallande hierarkien lemnade ledig; man medgaf honom rätt att
bestämma biskopars och kanikers inkomster, tamt att disponera
domkyrkors och klosters, att dela stOrre pastorater och afsätta
odugliga prester samt dfvertaga den domsrätt, med åtföljande
sakoren, som förut tillhört de andliga.
Tidehvarfvets tendens var äfven i öfrigt gynnsam för
utsträckningen af konungarnes makt utofver dess fordna gränsor,
reformatorernas skrifter tillerkände densamma gudomligt ursprung
och der med följande okränkbarhet (man erinre sig Luthers
yttrande om orättmäligheten af upproret mot Christian II) och
folket fann sig i allmänhet mer belåtet med e n herre, än med den
månghofdade styrelse, hvars godtycke och ständiga oro under
medeltiden varit dess plågoris. Äfven Gustaf I synes särdeles
efter arfföreningen hafva uppriktigt omfattat åsigten om det
gudomliga ursprunget af hans makt, och att han efter
godtfin-nande egde att förordna om rikets angelägenheter nästan såsom
om det varit hans privategendom. Derföre kunde han ock nu,
såsom det synes, utan tvekan skrida till genomförandet af de
kyrkliga godsens reduktion, och en förändrad administration af
kyrkans angelägenheter, hvarvid han visserligen förfor
godtyckligt, men i hufvudsaken endast följdriktigt tillämpade de
grundsatser som i Vesterås recess voro uttalade. Det syntes
troligen också för andra, på en tid som var så litet van vid
våra strängare former, temligen gifvet, att konungen egde makt
att disponera om kyrkohérdarnes aflöning, då han egde makt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
