- Project Runeberg -  Försök till beskrifning öfver Sveriges städer i historiskt, topografiskt och statistiskt hänseende / Del 1. Svea rike /
25

(1855-1860) [MARC] Author: Thure Gustaf Rudbeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gustaf var dock ej den, som nöjde sig med att vara en
skuggkonung. Den 19 Augusti 1772 lät han, sedan han genom
ett eldigt tal vid vaktparaden försäkrat sig om så väl
officerar-nes som gemenskapens medverkan, arrestera rådet. Han red
nu omkring till de i hufvudstaden förlagde trupper, hvilka
genast förklarade sig för honom och svuro honom trohet. Nu
utdelades ammunition till soldaterne, kanoner planterades framför
slottet, på torgen och vid stadens tullar, igenom hvilka ingen
utsläpptes. Arrestering af rådets förnämsta anhängare företog3
derpå. Amiralitetet på Skeppsholmen, hvilken genom en
vindbrygga var fullkomligt afstängd från hufvudstaden, lät försäkra
honom om sin trohet, på rådhuset, der magistraten församlat
sig, emottog han dess trohetsed, och redan vid middagstiden,
då han återvände till slottet, var han nästan lika enväldig
konung som Carl XII. En ny regeringsform antogs af, ständerne
på rikssalen den 21 Augusti, och dessa tackade få dagar
derefter konungen i de mest smickrande ordalag för det han med
egen lifsfara räddat fäderneslandet.

Vid 1778 års riksdag utnämnde konungen landtmarskalk
och talmän, hvilken rättighet konungen icke egt sedan 1719.
At den nyfödde kronprinsen Gustaf Adolf anslogo ständerne 42
tunnor guld till faddergåfva. Glädjefesten vid detta tillfälle
förvandlades dock genom en förfärlig olyckshändelse till en
sorgehögtid för många af hufvudstadens invånare. En salong af
bräder var uppförd framför Castenhof och det näst intill stötande
huset, för att der gratis utdela mat och vin åt folket, men
trängseln blef snart så stor, att, utom de mer eller mindre
skadades antal, 64 personer tillsatte lifvet. Genom list och våld
genomdref Gustaf III den 27 April 178^9 införandet af en ny
regeringsform under namn af Förenings- och Säkerhetsakten.
Missnöjet mot konungen tilltog genom denna godtyckliga
handling allt mer, så väl hos folket som adeln. Detta urartade till
det gräsliga mordförsök, som på en maskerad i operahuset den
16 Mars 1792 utfördes mot honom. Gustaf III afled den 29 i
samma månad. Konungamördaren, kapitenen Jacob Johan
Ankarström, blef dömd att 3 dagar å rad först på serskilda ställen
schavottera 2 timmar, sedan afstraffas med 5 par spö, samt
derpå mista högra hand, halshuggas och steglas. Ankarström
utstod äfven schavottering och spöslitning på Riddarhustorget
den 19 April, på Hötorget den 20, på Nytorget den 21, och
afrättades slutligen den 27.

Hertig Carl af Södermanland, Gustaf Adolfs farbror,
öfver-tog regeringen under minderårigheten. En sammansväijning
upptäcktes emot det dåvarande regeringssättet, för hvilken general
Armfelt, Gustaf III:s fordne gunstling, stod i spetsen. En
mängd personer voro deri invecklade. Armfelt dömdes såsom
riksförrädare till evig landsflykt, sekreteraren Ehrenström och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:03:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tgrftb/1/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free